Foto: TT

Turkiska säkerhetstjänsten misstänks för spionage i Tyskland

Uppdaterad
Publicerad

I Tyskland har den turkiska säkerhetstjänsten lämnat över en lista med 300 namn på misstänkta oppositionella till den tyska säkerhetstjänsten. Men i stället för ett tack valde tyskarna att varna de utpekade turkarna.

Man har även inlett en förundersökning för misstankar om spionage.

Sedan en tid tillbaka försöker den tyska polisen utreda om turkiska imamer uppmanat besökare i moskéer att ange anhängare till predikanten Fethullah Gülen. Även den turkisk-islamska unionen, Ditib i Tyskland, är föremål för polisutredning för angiveri och spionage av Gülenanhängare.

I Schweiz misstänks ett fall av spionage mot medlemmar av den turkiska församlingen.

Folkomröstning i Turkiet 2017

Lista på misstänkta

De tyska medierna, Süddeutsche Zeitung, NDR och WDR avslöjade nyligen att en lista med namn på 300 personer överlämnats i februari i år till den tyska säkerhetstjänsten, BND. Deras mailadresser, telefonnummer och bilder tagna med gömda övervakningskameror finns med i akten. Även 200 organisationer, skolor och föreningar finns namngivna som anhängare till predikanten Fethullah Gülen.

Enligt den tyska tv-kanalen ARD ska en en ledamot av den tyska förbundsdagen, Michelle Müntefering, finnas med på listan för sina goda relationer med Gülenrörelsen.

Varnade turkarna

Uppenbarligen hoppades den turkiska säkerhetstjänsten, MIT, på ett samarbete med sina tyska kolleger. De valde i stället att informera de utpekade turkarna om att de var misstänkta och varnade dem för risken att återvända till hemlandet.

– Det är straffbart att ägna sig åt spionage på tysk mark och det tolereras inte, säger den tyske inrikesministern Thomas de Maizière, CDU. 

”Oacceptabelt”

Han får medhåll av den socialdemokratiske inrikesministern i delstaten Niedersachsen, Boris Pistorius. Han betraktar det som ”anmärkningsvärt med vilken intensitet och hänsynslöshet som människor som lever i ett främmande land kan bli undersökta. Det är outhärdligt och oacceptabelt”.

Nätverk av agenter

– Det har sedan några år tillbaka funnits uppgifter om att Turkiet byggt upp ett nätverk i utlandet av informanter och agenter som är lojala med president Erdogan, säger Yavuz Baydar, en oberoende svensk-turkisk journalist som gått i exil på grund av sin rapportering.

– Efter kuppförsöket i somras har nätverket agerat allt mer aggressivt för att skrämma folk till tystnad, säger han till SVT Nyheter.

Gülen bakom kuppförsök

Turkiets president betraktar Gülenanhängare som terrorister och anklagar dem för att ligga bakom kuppförsöket. Den synen delas inte av tyska myndigheter.

Bruno Kahl, chef för den tyska säkerhetstjänsten, BND, har i en frispråkig intervju med Der Spiegel, påstått att kuppförsöket var ”en välkommen förevändning” för utrensningar och gripanden av hundratusentals människor. Han sa också att ”Turkiet försökt att övertyga oss om att Gülen-rörelsen låg bakom kuppförsöket men det har hittills inte lyckats”.

Samarbete om terrorister

Kahls uttalanden ledde till anklagelser från den turkiska regeringen att Tyskland stödjer Gülenorganisationen och därmed även kuppförsöket mot Erdogan.

Den tyska säkerhetstjänsten är angelägen att samarbeta med Turkiet när det gäller misstänkta terrorister. Även PKK-anhängare i Tyskland har varit föremål för säkerhetstjänsternas intresse. Men när tyska intressen hotas kan spionage bli straffbart.

Spända relationer

Relationerna mellan Tyskland och Turkiet har blivit alltmer spända. President Erdogans hårda utfall mot den tyska regeringen och gripandet av den tyske korrespondenten Deniz Yücel har ökat irritationen.

– Att man spionerar på oppositionella är en reell verklighet, säger Yavuz Baydar, som arbetat i många år som journalist på Sveriges Radio.

– Oron bland den intellektuella eliten utomlands är redan stor. Om det blir ett ja till Erdogans förslag i folkomröstningen den 16 april kommer det att bli ännu hårdare tag, anser Yavuz Baydar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Folkomröstning i Turkiet 2017

Mer i ämnet