Det är lätt att se en politisk bakgrund till det våld som nu sveper över Turkiet.
Erdogans politiska situation just nu är bekymmersam. I valen i juni förlorade hans parti AKP majoriteten i parlamentet. Erdogan hoppades få en egen majoritet för att kunna ändra författningen, så att han själv som president skulle kunna styra landet.
Tröttnat
Men det var det prokurdiska partiet HDP som satte stopp för Erdogans planer att öka sin makt. De passerade den stränga turkiska tioprocentsspärren och kom in i parlamentet. Det var en sensation.
Partiet lyckades vinna över även icke-kurder, liberaler och andra demokrater som såg partiet som ett allmänt oppositionsparti. Det var ett nytt parti som gjorde entré och det sågs mera som ett mittenparti för alla turkar som tröttnat på president Erdogans allt mer maktfullkomliga styre.
Det rubbade alltså Erdogans cirklar. Erdogan fortsatte att misstänkliggöra HDP för samröre med den förbjudna separatiströrelsen PKK.
Avspänning
Sedan valet i somras har det pågått försök att bilda en regering. Det talades på valkvällen till och med om att HDP skulle ingå i den. Men alla dessa försök misslyckades. Därför blir det nyval den 1 november.
Erdogan inledde för två år sedan en avspänning mellan PKK och den turkiska staten. Det verkade som om den gamla konflikten höll på att lösas.
Men HDP:s framgångar i valet oroade nationalistiska kretsar i Turkiet – och även Erdogans muslim-konservativa parti. På valkvällen talades det optimistiskt om att HDP:s seger kunde leda till att ett nytt Turkiet växte fram.
Fullskaligt krig
Det visade sig också att vapenvilan var bräcklig. I juli sade PKK upp vapenvilan med hänvisning till att militären utnyttjat lugnet till att bygga nya militärposteringar.
Det ledde till ett fullskaligt krig mot PKK. Enligt Erdogan själv ska sedan i somras 2.000 PKK-krigare ha dödats.
PKK utförde i söndags en attack mot en militärbuss och dödade 16 soldater. Det är ett av de blodigaste attentaten på länge. Detta har ytterligare ökat spänningen i landet.
Omöjligt genomföra val?
PKK har sina läger utanför Turkiet, främst i norra Irak, som har bombats av turkiskt flyg. Häromdagen gick även marktrupper in i området.
Delar av sydöstra Turkiet, där kurderna främst finns, har nu gjorts till områden där nu militären råder och bedömare menar att det kan bli omöjligt att genomföra en valrörelse där.
Ledaren för HDP, Selahattin Demirtas, har redan sagt att det inte är möjligt att hålla valen i november. Men Erdogan har svarat att valen ska hållas.
Bomba kurder
Erdogans taktik ser ut att vara att samla röster från nationalistiska väljare, som fruktar HDP och att kurderna ska få mer inflytande. Nationalisterna har bland annat gått till attacker mot HDP:s byggnader.
Enligt HDP ska 126 partibyggnader ha angripits runt om i Turkiet. Även attacker mot den regeringskritiska liberala tidningen Hürriyet har genomförts.
Erdogan gick i somras med på att delta i bombattackerna mot terroristorganisationen IS och låta västländer använda turkiska baser. Men hans deltagande i bombattackerna verkade mest handla om att bomba kurdiska ställningar.
Koppla samman
Nu kompliceras krigföringen mot IS. För i Syrien och norra Irak kämpar kurder – som ser PKK som ett systerparti – framgångsrikt på västmakternas sida. Detta ses med stor misstänksamhet av både Erdogan kretsar och nationalistiska grupper.
Det som pågår nu ser ut att vara ett försök att dels rikta uppmärksamheten på det fruktade PKK och dels att koppla samman PKK med HDP.
Om det kan få väljare att av rädsla vända sig bort från HDP är dock osäkert. Partiet har dock under sensommaren i en del opinionsmätningar snarare ökat sin röstandel.