Ukraina hoppas på EU-ansökan

Publicerad

EU tvekar rejält, men lovar ändå utreda möjligheten att skicka fredsbevakare till Ukraina. Landets ledning hoppas i sin tur på att få ansöka om EU-medlemskap redan om fem år.

– Vi är ambitiösa i våra planer och därför deklarerar vi att vi borde uppfylla villkoren som behövs för att söka EU-medlemskap om fem år, sade president Petro Porosjenko vid måndagens toppmöte i Kiev med EU:s ledning.

Svaren från EU på det är än så länge försiktigt artiga.

Krimkonflikten

– Det är inte omedelbart aktuellt, konstaterade kommissionsordförande Jean-Claude Juncker på presskonferensen efteråt, väl medveten om att flera av EU:s medlemsländer lär tveka både en och två gånger om att släppa in Ukraina i unionen.

Bättre kärnkraftskydd

Juncker kunde ändå glädja Ukraina med ett löfte om ytterligare 70 miljoner euro till säkerhetsarbetet kring det forna kärnkraftverket i Tjernobyl, där en ny skyddssarkofag håller på att byggas.

Måndagens toppmöte skulle egentligen ha ägt rum för en månad sedan, men sköts då upp på grund av Junckers problem med njursten.

Ett av huvudämnena var Ukrainas önskemål om en fredsbevakande EU-styrka, som ett sätt att bidra till att implementera villkoren i Minsk-överenskommelsen om kriget i öster.

Det och andra utökade EU-insatser i landet ska nu undersökas – även om EU:s permanente ordförande Donald Tusk är tydlig med att endast civila insatser är möjliga för tillfället.

”Majdan en vändpunkt”

Tusk, som var Polens premiärminister fram till i höstas, applåderades av värdarna när han höll en god del av sitt inledningsanförande på ukrainska. Under besöket passade han även på att besöka Självständighetstorget – Majdan nezalezjnosti på ukrainska – som var centrum för de protester som ledde till att förre presidenten Viktor Janukovytj tvingades lämna makten.

– Majdan var en vändpunkt för Ukraina och även för Europa. Nu måste vi också se till att det var en vändpunkt till det bättre, sade Tusk efter mötet.

Fakta/EU och Ukraina

  • När Ukrainas förre president Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett nytt samarbetsavtal med EU hösten 2013 utlöste det protester i huvudstaden Kiev, som till sist ledde till Janukovytjs fall i slutet av februari 2014.
  • Därefter har Ukrainas nya ledning undertecknat avtalet, samtidigt som inbördeskrig brutit ut i landets östligaste delar och Krim-halvön annekterats av Ryssland.
  • EU har hårt kritiserat Rysslands agerande och infört sanktioner mot såväl individer som företag med koppling till konflikten. Ukraina har i gengäld fått starkt ekonomiskt stöd och även övrig hjälp, exempelvis med att reformera sitt rättssystem.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet