Det är den tyska tidningen Frankfurter Allegemeine Sonntagszeitug (FAS) som avslöjar planerna som ska ha förhandlats fram mellan Turkiet och EU-kommissionen.
Målet ska vara att fram till våren ha fått kontroll över det kaotiska läget på den så kallade Balkanrutten och underlätta läget på de grekiska öarna.
Enbart i september kom 100.000 flyktingar den vägen. Det handlar främst om syrier men även afghaner och pakistanier. Det är den viktigaste vägen för flyktingar till Österrike, Tyskland och Sverige.
Komplicerad sjögräns
Den turkiska regeringen skulle förplikta sig att skydda gränsen mot Europa bättre.
I år har 350.00 flyktingar rest över Egeiska havet – mellan Grekland och Turkiet – men hittills har bara 50.000 tagits om hand av den turkiska kustbevakningen. Resten har alltså fortsatt in i EU. Läget kompliceras av att sjögränsen i havet är oklar på grund av motsättningar mellan Grekland och Turkiet. De räddade ska alla föras till Turkiet, enligt FAS.
Flyktingarna kommer i gummibåtar till de fyra öarna Lesbos, Kos, Samos och Kios och förs där vidare av människosmugglare till färjor som går till det grekiska fastlandet. Därifrån tar de sig vidare över Makedonien till Centraleuropa.
EU tar emot upp till en halv miljon
Bevakningen ska nu enligt planen ske i samarbete med EU:s gränsskydd Frontex. Målet är att stoppa flyktingarna så att de inte kommer in i EU. Man ska föra flyktingarna tillbaka till Turkiet.
EU-staterna ska i gengäld lova att ta emot upp till en halv miljon av dessa flyktingar som, är det tänkt, ska kunna komma in utan hjälp av människosmugglare och inte tvingas ta den farliga vägen över Medelhavet, enligt FAS.
Planen har under veckan förhandlats fram mellan EU-kommissionen och den turkiska regeringen, uppger tidningen. Den ligger till grund för samtal som hålls på måndagen i Bryssel med den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan.
Avskaffa visum
Man hoppas kunna enas före det ordinarie EU-toppmötet i mitten av oktober och sedan skulle planen snabbt kunna förverkligas.
I utbyte mot dessa tjänster ska Turkiet, enligt FAS, få ett avtal med EU om ett stegvis avskaffande för visum för turkiska medborgare in i EU.
I gengäld får EU igenom att till exempel flyktingar som först sätter foten på turkisk mark men sedan fortsätter till EU ska kunna återförvisas till Turkiet.
EU-kommissionen förväntar sig att Turkiet ska förbättra integreringen av flyktingarna i det turkiska samhället, bland annat genom att öppna arbetsmarknaden för dem.
Turkiet får en nyckelroll
EU beviljar i gengäld medel genom FN till hjälpen i de turkiska lägren. Minst 250 miljoner euro ska anslås till detta, heter i det i planen enligt FAS.
Den tyska regeringen menar att man bara kan stoppa flyktingströmmen genom att sätta in resurser i början av Balkanrutten, alltså i Turkiet. Turkiet får alltså en nyckelroll. Tyskland är också berett att acceptera en turkisk säkerhetszon i Syrien, där syriska flyktingar skulle kunna skyddas.
Men det är oklart hur man ska kunna få kontroll över en del av Syrien och hur man ska kunna försvara området i framtiden.
Erkännande av kurdpolitiken?
I utbyte kan kanske Erdoğan få förmånlig klassificering av Turkiet som ett ”säkert ursprungsland”, vilket innebär att asylsökande därifrån, inklusive kurder, skulle kunna skickas tillbaka.
Detta kan dock bli ett omstritt beslut. Det skulle kunna tolkas som ett slags erkännande av Erdoğans kurdpolitik. Han är ju nu inblandad i en förnyad strid i de kurdiska områdena.
Denna överenskommelse – och EU:s syn på Turkiets ökande betydelse för Europa – skulle kunna gynna Erdoğan i de val som ska hållas i Turkiet den 1 november i år.
Förslaget skulle kunna ses i samband med de så kallade hot spots, registreringscentraler, som EU vill upprätta vid EU:s gränser. Där ska flyktingarnas möjligheter att få asyl bedömas och de som inte kan få det ska skickas tillbaka.