Klimatminister Isabella Lövin (MP). Foto: Jonas Ekströmer / TT

Lövin nöjd med uppgörelse om utsläppsrätter

Uppdaterad
Publicerad

Nio av tio lyder betyget från klimatminister Isabella Lövin (MP) om EU-ländernas uppgörelse om framtida handel med utsläppsrätter.

Oenigheten är dock fortsatt stor, med rejäl ilska i öster.

Men Sveriges klimatminister Isabella Lövin är mycket nöjd med resultatet.

– Vi lade ett förslag på bordet i morse som vi skulle ha blivit enormt nöjda med och nu är vi nästan lika enormt nöjda. Om det hade varit en tia så är det här nu en nia, säger Lövin på väg ut från ministermötet.

Att mötet drog ut på tiden berodde mycket på förslaget från Sverige, Frankrike, Nederländerna och Luxemburg om ett automatiskt slopande av utsläppsrätter i den så kallade reserven.

– Tillsammans med Tjeckien fick vi till sist ett kompromissförslag som innebär att från 2024 kommer man kunna skrota en mycket stor andel utsläppsrätter och sedan årligen ta bort så mycket som EU använder under ett år, säger Lövin.

”Balanserad kompromiss”

Det kompromissförslag som till sist accepterades har stöd från 19 länder, däribland Sverige.

-Tack till alla för era insatser för att nå en uppgörelse. Vi anser att den text som föreslagits av vår tjeckiske kollega är bra. Det är en balanserad kompromiss, sade klimatminister Isabella Lövin (MP) till kollegorna inne på mötet.

Exakta detaljer om vad uppgörelsen innehåller är ännu inte klara. Men från framför allt östeuropeiskt håll är motståndet fortsatt stort. Polen krävde upprepade gånger under slutdiskussionerna besked om inte den motsträviga minoriteten var tillräckligt stor för att kunna blockera uppgörelsen.

Bland motståndarna finns även Italien – även om landets klimatminister betonade att det endast berodde på att de ogillar sättet som tisdagens förhandlingar skett på.

Letar kompromiss

Uppgörelsen går nu vidare till så kallade trilogförhandlingar med EU-kommissionen och EU-parlamentet för att jämkas ihop med det som parlamentet fastslog från sin sida för ungefär två veckor sedan.

– Det är dags att leverera. Det här är det enda sättet för EU att vara trovärdigt, sade EU:s klimatkommissionär Miguel Arias Cañete när han på tisdagsmorgonen inledde mötet.

Även Frankrikes miljöminister Ségolène Royal tog upp samma tema.

– Det här är viktigt för trovärdigheten i utsläppshandeln. Industrin behöver få en tydlig miljösignal, sade Royal.

Komplicerat system

Handeln med utsläppsrätter är ett komplicerat system där det gäller att hitta rätt balans mellan fria och utauktionerade utsläppsrätter och vilka företag, industrier och verksamheter som ska kunna gynnas av moderniserings- och innovationsfonder.

En av striderna står kring den så kallade ”linjära reduktionsfaktorn” – det vill säga med hur många procent antalet utsläppsrättigheter ska minskas varje år från 2021.

Isabella Lövin betonade i sitt inlägg inför kollegorna att en översyn behövs. Hennes nederländska kollega Sharon Dijksma sade rent ut att reduktionsfaktorn måste höjas.

– 2,2 procent räcker inte. Vi behöver gå upp till 2,4, sade Dijksma.

EU:s handel med utsläppsrätter

Systemet med utsläppsrätter är en av grundbultarna i den internationella klimatpolitiken och går ut på att storutsläppande industrier och företag måste betala extra för att släppa ut mer än vad som anses nödvändigt. Släpper man ut mindre kan man i sin tur sälja sina överblivna rättigheter till andra.

Delvis som en följd av den ekonomiska krisen har dock priset per rättighet sjunkit kraftigt, vilket inneburit att utsläppshandeln inte blivit lika effektiv som det var tänkt.

Sommaren 2015 föreslog EU-kommissionen en reform av nuvarande system – förkortat EU ETS – för att anpassa det till de hårdare globala utsläppskraven. Bland annat föreslås att antalet utsläppsrätter minskas med drygt 2 procent varje år från 2020, samt att utsläppsrätter överförs till en innovationsfond och en moderniseringsfond för att särskilt kunna stötta industrier och företag som vill göra förbättringar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.