Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: SVT

Analys: Utmanare kan bli polsk president

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Han var mot konstbefruktning och mot våldsförbud i hemmet. Det bidrog till att ge högerpolitikern Andrzej Duda segern i första omgången av Polens presidentval. På söndag hålls den andra och Duda ses av många som favorit. Men ökat valdeltagande kan ändra på det.

Duda vann de ärkekatolska rösterna genom nämnda löftena. Han vann andra genom att lova sänka pensionsåldern från 67 år till 65. Han tillhör det starkt nationalkonservativa PiS.

Den sittande konservativ-liberala regeringen höjde pensionsåldern till 67. Nu lovar Duda att återställa den.

Duda lovar också skattesänkningar för låginkomsttagare, medan banker och stormarknader ska betala mer. Han har skakat om motståndaren, det konservativt-liberala och näringslivstillvända Medborgarplattformen, PO.

Han har vunnit den katolska fackföreningsrörelsen Solidarnosc för sin sak.

Hotet från Ryssland

I kampanjens första omgång drev den sittande presidenten Bronislaw Komorowski hotet från Ryssland som huvudtema. Hans framträdanden beskrevs som håglösa. Väljarna föredrog Dudas socialt inriktade löften.

Komorowski har i andra valomgången kämpat för att återta sina positioner med bland annat en lindring av pensionsvillkoren.

Opinionsläget på fredagen var oklart. Antingen leder den ene eller den andre med ett par procent. Det anses dock ofta i medier att Duda har en mycket svag ledning.

Även om utvecklingen hittills kan tyda på en Duda-seger finns en faktor som anses vara till hans nackdel: Valdeltagandet. Det var lågt i första valomgången, drygt 49 procent.

Valdeltagandet kan avgöra

Det väntas bli högre i andra omgången och det anses av valanalytiker att Komorowski skulle ha en chans att vinna, eftersom många av hans anhängare inte röstade förra gången.

En Duda-seger skulle betyda en återgång till tidigare år med en kamp mellan president och regering därför att de tillhör olika partier.

Presidenten har bara medbestämmanderätt när det gäller försvars- och utrikespolitiken och kan hindra lagförslag genom sitt veto. Han kan även lägga fram egna lagförslag, som måste godkännas av parlamentet, där alltså hans parti inte har majoritet.

Men presidentens befogenheter räcker för att det kan bli en strid mellan honom och parlamentet om han vill.

Harmoni

De senaste fem åren har det rått harmoni eftersom premiärminister Donald Tusks PO och Komorowski dragit åt samma håll. Tusk är nu EU-rådets ordförande och ny premiärminister är Ewa Kopacz.

Väljarna är inte nöjda med PO-regeringens politik, med impopulära reformer. Det handlade till exempel om höjd pensionsålder och om att lägga ner olönsamma kolgruvor, vilket regeringen efter protester tvingades uppskjuta.

2015 kallas för Polens supervalår. Det hålls inte bara presidentval utan till hösten även parlamentsval. Presidentvalet ses som en stämningsmätare inför det viktigare valet till parlamentet.

Kan ändra mycket

Hittills har det i alla fall enligt en del mätningar legat jämnt mellan de två partierna, men en framgång för Duda kan ändra på mycket.

Duda har varit vice justitieminister och var statssekreterare till PiS-presidenten Lech Kaczynski som omkom i en flygolycka 2010. Sedan 2014 sitter han i EU-parlamentet. När han presenterades som kandidat var han i stort sett okänd bland väljarna och till och med i sitt parti.

Om han vinner beror på om han kan vinna en del av de väljare som röstade på den kandidat som kom på tredje plats i första valomgången.

Punkrockare kan avgöra

Det är punkrockaren och protestkandidaten Pawel Kukiz som fick drygt 20 procent utan att ens ha ett valprogram, medan Duda fick drygt 34 procent, Komorowski fick knappt en procent mindre. Kukiz ställer inte upp i andra valomgången: Det är bara de två med högsta resultat som går vidare.

Kukiz har redan bett sina väljare att inte rösta på PO:s Komorowski eftersom han anser att denne representerar eliten.

Så den stora frågan är om protestväljarna runt Kukiz nu går över till Duda. Frågan är hur många av Kukiz väljare – besvikna på den politiska eliten – som överhuvudtaget går och röstar.

EU-kritisk hållning

När PiS fram till 2010 innehade presidentposten var det politiska livet fullständigt förlamat i striden med PO-regeringen.

PiS intar en EU-kritisk hållning och menar att EU-staterna ska få tillbaka en del av den makt som nu finns i Bryssel. Det kan bli en strid mellan Polen och EU om PiS och Duda vinner. Duda är även mot införandet av euron, vilket PO däremot vill. Han följer alltså ett mönster i EU, där högerinriktade EU-kritiska partier vuxit fram. Däremot vill han ha Nato-baser förlagda till Polen.

Många väljare tycks nu mena att åtta år med en PO-regering är nog, i synnerhet som den drivit en politik som drabbat många människor ekonomiskt. Duda verkar ungdomligare och vinner även över en del liberaler.

Däremot hävdar PO att Duda i själva verket bara blir en marionett till PiS starke man Jaroslaw Kaczynski, bror till den 2010 avlidne presidenten Lech Kaczynski. Han har tidigare haft ett spänt förhållande till EU.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.