Tusentals protesterade i november i Istanbul mot regimen och gripandena av oppositionspolitiker, akademiker och journalister. På plakaten står det ”Vi kommer inte ge upp!”. Foto: TT

Utrensningar skapar ”brain drain” i Turkiet

Uppdaterad
Publicerad

Lärare, akademiker och jurister har blivit måltavlor i Turkiet. När lojalitet mot makten blivit ledordet väljer allt fler högutbildade att lämna landet – något som märks vid svenska universitet.

Natten till den 16 juli höll Turkiet andan. En av de få saker som varit tydliga under de senaste 14 åren var plötsligt osäkert: Vem som styr landet.

Men osäkerheten skingrades snart och en triumfatorisk Erdogan lovade att slå till hårt mot kuppmakarna.

Friktion

Fem månader senare visar statistiken att han menade allvar: över 125.000 har sparkats eller stängts av från sina jobb. Över 120.000 har frihetsberövats.

Bland dem som avskedats finns militärer, akademiker, journalister, lärare och anställda inom rättsväsendet. Men också sjuksköterskor och barnmorskor.

Fruktan för att bli gripen eller för att helt enkelt inte kunna göra sitt jobb längre gör också att många väljer att lämna Turkiet.

– Turkiet drabbas nu av en kompetensflykt, en ”brain drain”, säger Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Foto: SVT

Nära tre gånger så många har sökt asyl i Sverige

Rädslan i Turkiet märks också i Sverige. Hittills i år har 650 turkiska medborgare sökt asyl i Sverige – nära tre gånger så många som förra året, visar Migrationsverkets statistik.

Att många är akademiker som vill komma till Sverige finns det också tydliga tecken på. Myndigheten Svenska institutet har ett stipendieprogram riktat mot turkiska forskare och studenter. Där konstaterar man att antalet förfrågningar om stipendier till landets universitet och högskolor den senaste tiden har ökat dramatiskt.

– Det är väldigt många förfrågningar jämfört med tidigare, säger Irina Ovchinnikova, handläggare vid Svenska institutet. Hon tillägger att många som tidigare har fått stipendier har frågat om förlängning, eftersom de blivit avstängda från sina tjänster i Turkiet.

Paul Levin vid Stockholms universitet får varje vecka förfrågningar från turkiska akademiker som vill komma till Sverige. Han hoppas nu att Sverige tydligare ska sträcka ut en hand.

– Det skulle ju också gynna Sverige. Många turkiska akademiker håller hög internationell klass och skulle kunna tillföra mycket. Men vi har en begränsad budget. Här tycker jag att det borde finnas en gemensam politisk kraftsamling för att hjälpa dessa duktiga forskare.

”Påverkar en hel generation”

En av de högutbildade som nyligen sökt asyl i Sverige är journalisten Sibel. Hon berättar för SVT:s Friktion hur hon fruktade för sitt och sina barns liv den sista tiden i landet.

– Varje natt stod ett gäng utanför vårt hus och skrek att jag borde avrättas.

Kompetensflykten kommer att slå hårt mot de som blir kvar, tror hon.

– De människor som nu lämnar Turkiet är fritt tänkande människor. Att de lämnar påverkar en hel generation som blir kvar och nu växer upp i Turkiet. Det är verkligen oroande.

Angiversystem skapar rädsla

Från den turkiska regimens sida förklaras utrensningarna av akademiker och andra med att de gripna och avstängda har kopplingar till terroriströrelser. Framförallt pekar man på Gülenrörelsen, vars ledare lever i exil i USA.

Paul Levin säger att kopplingarna i själva verket ofta är vaga eller obefintliga.

– Utrensningarna går långt utanför Gülen. Eftersom det inte är något formellt nätverk med till exempel ett medlemskap, så är det också svårt att veta vem som är gülenist. Därför förlitar man sig på angiverisystem, något som skapar mycket oro och rädsla.

Parallellt med utrensningarna stärks nu också presidentens roll, inte minst genom att göra om grundlagen så att den makt, som Erdogan visserligen på många sätt redan utövar, i framtiden också ska ha stöd i lagboken.

Lojalitet är ledordet för att det tvivel som rådde natten mot den 16 juli inte ska blossa upp igen.

– Tillsättningar sker nu allt mindre grundat på meriter och allt mer på lojalitet mot regimen. Det sker en utarmning av meritokratin i Turkiet och det gör att kompetensnivån sänks dramatiskt, säger Paul Levin och ger ett exempel:

– Nyligen fick presidenten rätt att utse rektorer, det första Erdogan gjorde vara att inte förlänga mandatet för den nuvarande rektorn för ett av Turkiets äldsta och mest ansedda universitet. Istället fick någon mer ”lojal” det jobbet.

Se klippet där journalisten Sibel berättar om rädslan:

Mer av Friktion om följderna av kuppförsöket i Turkiet hittar du på SVT Play!

Gripna och avstängda efter kuppförsöket

Över 120.000 har frihetsberövats

Över 2.000 skolor och universitet stängda

Över 125.000 har sparkats eller stängts av från sina arbeten

Nära 200 mediebolag har fått stänga ner

Källa: Reuters, Amnesty och Turkey Purge.

Om Friktion

Världen engagerar. Med reportage, fakta och analys tar vi upp de stora frågorna i vår tid. Frågorna som skaver lite. Människa och miljö, krig och konflikter – Friktion handlar om den värld vi alla delar. Du hittar alla våra klipp och ämnena vi fördjupar oss i på SVT Play, SVT Nyheter och på sociala medier.

Fotnot

Sibel heter egentligen något annat.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Friktion

Mer i ämnet