I den aktuella studien, som presenteras i tidskriften Nature, testade forskarna att skydda möss från zikaviruset med två olika typer av vacciner. Mössen fick antingen ett så kallat dna-vaccin eller en inaktiverad variant av zikaviruset.

– Till vår förvåning gav båda vaccintyperna ett komplett skydd mot den virusvariant som just nu cirkulerar i Sydamerika efter bara en spruta, säger Dan Barouch vid Harvard Medical School i USA.

Samma mängd

Forskarna kunde också visa att mössen skyddas genom att de producerar antikroppar och att mängden antikroppar motsvarar den som ses vid vaccinering mot andra virus av samma familj, som dengue eller gula febern.

– Detta är viktigt eftersom det tyder på att zika på det här sättet inte skiljer sig mot andra virus av samma familj som det redan finns vaccin mot, säger Dan Barouch.

Däremot vet forskarna ännu inte hur länge skyddet varar, eftersom studierna bara pågått ett par månader.

Inte heller vet de om – och i så fall hur – en tidigare vaccinering mot eller insjuknande i exempelvis dengue påverkar vaccinets effektivitet och/eller säkerhet.

Samma familj

– Det här är virus av samma familj så man måste vara försiktig, eftersom de antikroppar som kroppen producerar är så lika varandra, säger Dan Barouch.

– Men fynden ger hopp om att vi ska kunna påbörja kliniska studier så snart som möjligt. Exakt hur lång tid det kan tänkas ta innan det finns ett färdigt vaccin är dock svårt att säga eftersom så många saker kan hända på vägen.

I samma nummer av Nature presenterar andra forskare resultat som visar att rhesusapor är mottagliga för zikaviruset, något som skulle kunna göra dessa apor lämpliga som försöksdjur innan ett eventuellt vaccin testas på människor.