Burmas framtid efter valet är osäker. Det är ingen som vet vad militären egentligen vill. Det har de senaste månaderna funnits tecken på att en konservativ fraktion inom den dominerande militären håller på att växa sig stark. Den kan misstänkas för att motarbeta alltför radikala demokratiska reformer.
De senaste årens mest framträdande nyheter från Burma har rört en rad reformer i demokratisk riktning, men någon demokrati är det ännu inte frågan om. Militärerna lurar fortfarande i bakgrunden.
Mer populär än partiet
År 1990 vann Suu Kyis parti Nationella förbundet för demokrati, NLD, 59 procent av rösterna och skulle ha fått 80 procent av mandaten i parlamentet, om inte militären hade ogiltigförklarat valet och satt Suu Kyi i husarrest.
Det genomförs inga opinionsmätningar i Burma inför 2015 års val. Men NLD anses av många bedömare bli det största partiet efter årets val, i strid med militärens parti USDP (Unionens solidaritets- och utvecklingsparti). Om det blir så återstår att se.
Det anses att Suu Kyi personligen är mera populär än partiet som domineras av den största folkgruppen burmanerna med 68 procent av befolkningen. Den är impopulär bland många av Burmas övriga 134 etniska grupper.
Tiger om grymheter
Suu Kyi kan också hotas av en extrem nationalistisk buddhistisk rörelse, Ma Ba Tha, som kallar NLD ett muslimskt parti. NLD har varit mot Ma Ba Tha-inspirerade lagar som anses diskriminera muslimer.
Ma Ba Thas aktioner kan vara en del av förklaringarna till att Suu Kyi tiger om de pågående grymheterna mot muslimerna, rohingyas. Fredspristagarna Dalai Lama och Desmond Tutu har bett henne reagera – utan resultat.
Ett hot mot NLD:s framgång är också en rad regionala partier. Det sägs att dessa lokala partier vänder sig till knappt 40 procent av befolkningen. Det är dock möjligt att NLD kan nå ett avtal om samarbete med en del av dessa partier, som har diskuterat att sluta sig samman till ett enhetligt block i parlamentet.
Fred med rebellgrupper
Suu Kyi har därför besökt många andra regioner för att åtminstone få en del röster, men en stor del kommer att gå till lokala partier. Totalt ställer 91 partier upp. På sina välbesökta möten har hon lovat fler och snabbare reformer och en ökad respekt för etniska minoriteter.
Rapporter talar om att hennes partis röda flagga syns oftare än det militärstyrda regeringspartiets emblem.
Inför valet har åtta av 17 rebellgrupper i landet enat sig om en vapenvila med regimen. Det kan vara starten för något nytt i Burma, där väpnade konflikter med olika regionala rörelser har hållit på i sextio år i något som kallats världens längsta inbördeskrig.
Konservativa har hindrat
I en komplicerad valprocess ska parlamentet efter valet välja en president. En klausul i författningen säger att den som är gift med utlänning eller har utländska barn inte kan bli president. Det gäller för Suu Kyi. Hennes avlidne man var brittisk medborgare.
Försök har gjorts att ändra författningen men konservativa element inom det regerande militärstyrda USDP har hindrat detta. Partiet fick i underhusvalet 2010 hela 259 av 326 valbara mandat. 110 mandat tilldelas dessutom automatiskt militären.
NLD skulle i år behöva vinna 67 procent av de parlamentsmandat som kan väljas för att få egen majoritet. Eller också bilda en koalition. Men inte ens det skulle kunna ge partiet avgörande makt, eftersom militärens 110 spärrmandat kan bidra till att stoppa beslut.
Oklar roll
Partiet anses starkt i städer men inte på landsbygden, som svarar för 70 procent av mandaten till parlamentet. Oroligheterna ute i landet har lett till att 4 miljoner människor i osäkra områden är utestängda från valet. Det är nära 12 procent av väljarna.
Faktum är att det inte är någon som vet vilken roll Suu Kyi kommer att spela i det nya parlamentet. Hon tillhör Burmas verkliga överklass. Hennes far var generalen och nationalhjälten Aung Sang som kämpade för Burmas självständighet från britterna innan han mördades 1947.
Hon har sagt att om hon vinner ska hon bli premiärminister eller president. Men det senare hindrar alltså gällande lagar.
Hon har även sagt att hon har en ”civil kandidat” som hon tänkt sig som president. Men det är oklart om den sittande presidenten och regeringschefen Thein Sein verkligen tänker avgå. Det finns tecken som tyder på att han tänker stanna, om han kan.
Samarbetat med militären
Det finns också de som menar att det skulle uppstå ett slags avtal mellan Thein Sein och Suu Kyi om att han sitter kvar ett par år till, och att man under den tiden skulle kunna ändra författningen.
Det finns kritiker som menar att hon samarbetat för mycket med militären. Hennes och Thein Seins relationer ska dock ha försämrats på senare tiden.
Men vi vet inte hur starkt NLD kommer att bli. Det kan också bli så att anti-NLD-partier får så stort inflytande i parlamentet att de tillsammans med de självskrivna militära parlamentskandidaterna kan välja Thein Sein. Spekulationerna är många i ett land där det politiska spelet är svårt att genomskåda.
Fotnot: Enligt Mediespråksgruppen som är ett gemensamt organ för massmedier i Sverige heter landet Burma. Det är militärdiktaturen som kallar landet Myanmar, medan oppositionen kallar det Burma.