Under söndagen den 30 juli gick Venezuela till val om en ny författningsförsamling – ett superorgan med 545 ledamöter som ska få rätt att skriva om landets grundlagar.
Oppositionen, som har majoriteten i landets parlament, vägrade att delta.
Detta har hänt
Valet under söndagen handlade om vilka som ska sitta i författningsförsamlingen. Då oppositionen valt att bojkotta bland annat sina platser i organet innebär det att president Maduros politiker kommer utgöra en stor del av församlingen.
– I och med att oppositionen bojkottat valet så kommer Maduros anhängare utgöra väldigt stora delar av församlingen. De kommer skriva om grundlagen. Det här är sista steget mot en diktatur, säger Kajsa Norman som är författare och Venezuelakännare.
Stora och små kommuner har samma mandat
Anledningen till att oppositionen bojkottade valet är många, menar Venezuelakännaren Kajsa Norman.
En anledning är att valet var upplagt på ett sätt som favoriserar regeringens kandidater. Bland annat fick alla kommuner i landet lika stort mandat i valet – en kandidat i församlingen per kommun. Då oppositionen är som störst i storstäderna menar de att valet blev orättvist och att Maduro ändå skulle komma att få de flesta platserna i församlingen.
Bojkotten handlade om att sätta ned foten.
Inget val om grundlagsändringar
Manduro har, berättar Kajsa Norman, även hoppat över steget där man tillfrågar befolkningen om det är okej att ändra i grundlagarna. Istället hoppar han direkt på valet om vilka som ska få ändra lagarna – något som är en anledning till de stora demonstrationer som pågått i landet under de senaste månaderna.
– Landet är splittrat, säger Kajsa Norman.
HD tog över parlamentet
Oppositionen vann stort i parlamentsvalet 2015. Trots det har de inte haft mycket att säga till om då Maduro tagit till flera åtgärder för att parlamentet ska bli maktlösa.
Direkt innan oppositionen intog sina platser i parlamentet så bytte Maduro ut domare i Högsta domstolen.
– Han såg till att domarna i Högsta domstolen var lojala. Att de skulle kunna blockera lagförslag från parlamentet som han inte gillade.
Senare Högsta domstolen tog kontroll över parlamentet. Något som senare drogs tillbaka efter internationella påtryckningar. Om det var ett eget initiativ eller om direktiven kom direkt från presidenten är fortfarande inte uppklarat.
Agerandet är den gnista som ledde till de stora demonstrationerna i landet.
– Det är inte den enda anledningen till alla protester, men det var ett startskott, säger Kajsa Norman.
”Ingen representerar oppositionen”
Presidenten själv försvarar valet med att folket i Venezuela ska få mer makt.
– Hälften av delegaterna utses av regeringen, de andra väljs, men praktiskt taget alla kandidater är handplockade av regeringen. Ingen, kanske med något undantag, representerar den opposition som i december 2015 vann en jordsskredsseger i parlamentsvalet, skriver SVT Nyheters utrikesreporter Bert Sundström på plats i Venezuela.
LÄS MER: Det här är konflikten inför valet
Under de senaste fyra månaderna har demonstrationer ägt rum i stort sett dagligen. Över 110 människor har mist livet och senast under natten mot söndag kom uppgifter om att en valkandidat skjutits ihjäl i sitt hem.
Flera länder har gått ut och sagt att man inte kommer erkänna valet.
– Valutgången är ju inte oviss. Det som är ovisst är hur mycket våld och sammandrabbningar som följer av det, säger Kajsa Norman.