Utrikes

Foto: TT

Vallokalerna i Haiti har öppnat

Uppdaterad
Publicerad

Efter fyra års förseningar har vallokalerna i Haiti öppnat, för att landets knappt sex miljoner röstberättigare ska välja sina representanter till kongressen. Men bara 15 procent av dem beräknas gå och rösta.

Mer än 1 800 kandidater slåss om 139 platser, i landets deputeradekammare och två tredjedelar av senaten. Det låga valdeltagandet förklaras delvis av utbredd förvirring om var människor är registrerade och därmed har rätt att rösta.

Haiti är Amerikas fattigaste land, präglat av våld och politisk turbulens. Jordbävningskatastrofen 2010 förvärrade situationen ytterligare och planerade val 2011 och 2014 ställdes in.

Sedan januari i år har de 119 platserna i deputeradekammaren och 20 av de 30 platserna i senaten stått tomma och president Michel Martelly har styrt med hjälp av dekret.

– Trovärdiga, inkluderande, transparenta och rättvisa val är nyckeln till långsiktig stabilitet i Haiti, säger FN:s representant Sandra Honoré.

Valrörelsen har ackompanjerats av våld och Haitis nationella nätverk för skydd av mänskliga rättigheter (RNDDH) har rapporterat om fem mord som kopplas till valet. Under valdagen har den nationella polisen 7 000 av sina 11 900 anställda i tjänst.

Preliminära resultat väntas först om 6-10 dagar.

Fakta: Haiti

Haiti, något mindre än Dalarna, delar den karibiska ön Hispaniola med Dominikanska republiken.

Runt år 1800 blev nationen en av världens första att officiellt ruska av sig europeisk kolonialism. Självständigheten gav dock med tiden upphov till en fanatisk och vidskeplig ideologi om kreolsk storhet.

Efter USA-ockupation 1915, militärjuntor och politisk turbulens följde 30 års mörk dynasti där François ”Papa Doc” och Jean-Claude ”Baby Doc” Duvalier härskade med terror, personkulter med voodoo-inslag och stöd av landets elit.

1990 vann den före detta prästen Jean-Bertrande Aristide landets första fria val, men avsattes snart i en militärkupp. Den vänsterradikale ledaren kom tillbaka men flydde 2004 och anklagade västmakter för inblandning.

Den 12 januari 2010 jämnades delar av huvudstaden Port-au-Prince med marken i en av historiens dödligaste jordbävningar. Mellan 100 000 och 300.000 människor miste livet. Fem år senare lever fortfarande tiotusentals haitier i tältläger eller ruiner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.