Polisnärvaron i centrala Bryssel är brutal så här dagen efter de blodiga terrordåden. En enorm polisinsats pågår just nu i och kring den belgiska huvudstaden i jakt på den misstänkta gärningsmannen som ska ha flytt från flygplatsen Zevantem.
Kring det hotell där SVT Nyheters team och flera andra medier har tagit in gatorna avspärrade och polisen har infört totalt fotoförbud.
Den som inte har bokat timmar i förväg är heller inte välkommen in på hotellet. Vid ankomsten blev våra väskor genomsökta och våra kameror beslagtagna av hotellpersonalen.
Hör sirener
Hotellet ligger ett stenkast från tunnelbanestationen Maelbeek som utsattes för ett av sprängdåden och har sedan i går morse fungerat som en arbetsplats för polis och tekniker. Hela tiden kommer det personer iförda den typ av vita skyddsdräkter som polisteknikerna måste bära i samband med den undersökning av tunnelbanestationen som alltjämt pågår.
Tankarna skenar när sirener spontant tjuter utanför. Har det hänt något nytt? Gör polisen ett tillslag? Det finns en tydlig känsla av ovisshet i luften. Ingen vet exakt vad som väntas hända de närmaste dagarna.
Som att korsa en osynlig gräns in till staden
I natt var det en märkbart drabbad stad vi anlände till. När vi närmade oss Bryssel märkte vi plötsligt hur trafiken på motorvägen minskade. Det var en tydlig känsla av att ha korsat en osynlig gräns, en gräns som de flesta just nu undviker.
Väl inne i staden såg man någon form av avspärrning på gatorna vart man än vände sig. En kvinna som kvällsrastade sina hundar var ett av få tecken på någon sorts normalitet.
”Varför skulle jag vara rädd?”
Samtidigt har ju livet sitt sätt att ändå lunka på som vanligt, och så även nu när Brysselborna nu så sakta börjar vakna upp.
I gryningen är byggarbetaren Hugo Geerts till arbetet. Han promenerar precis bakom nedgången till tunnelbanestationen Maelbeek, han jobbar på ett bygge där i närheten – vilket han gjorde även igår morse när det smällde.
– Jag hörde ingenting, jag var ju på jobbet, och då har man sådana här över öronen du vet, säger han och kupar händerna över öronen.
– Men sedan kände jag röklukt och såg att folk började springa runt nere på gatan.
Hugo Geerts hastar sedan vidare. Han börjar ju nu, som vanligt klockan 6.30, trots terrordåden som dödade över 30 personer på tisdagen.
– Jag är inte rädd, varför skulle jag vara det? Det går inte att vara det, säger han till SVT Nyheter.