I Colorado, USA, finns ett ur som mäter den tid som flyr med hjälp av några tusen strontiumatomer som kontrolleras av laserstrålar. Målet är att komma så nära som möjligt den ”sanna” svängningsfrekvensen vid vilken atomerna växlar (oscillerar) mellan två olika elektroniska energinivåer.

Förra året meddelade forskarna att man lyckats få klockan så exakt att den bara skulle dra sig med en sekund på cirka fem miljarder år. Nu, berättar de i Nature Communications, har de förbättrat klockans träffsäkerhet ytterligare. Nu är felmarginalen bara en sekund på 15 miljarder år. Vid normal rumstemperatur, dessutom.

Det kan tyckas övernitiskt, att kalibrera ett redan superexakt atomur. Men det har sina poänger.

Exempelvis inom geodesin för att mäta höjdskillnader, eftersom tiden påverkas av gravitationen som i sin tur påverkas av avståndet till marken. Precis som Einstein klurade ut för mer än 100 år sedan.

– Nu kan vi mäta förändringar i gravitationen bara genom att lyfta klockan två centimeter från markytan, säger Jun Ye, en av forskarna bakom bedriften.