Oavsett om det senaste våldsutbrottet i Mellanöstern var ett brutalt israeliskt angreppskrig eller ett krig där militanta islamistiska krafter försöker ta kontroll över regionen, så är det som sker just nu något som angår oss i Sverige.

Ökad handel, politiska avregleringar och en globaliserad ekonomi gör att vi mer än någon gång tidigare i historien påverkas av det som händer i omvärlden. När den israeliska försvarsministern fattar beslut om en markinvasion av södra Libanon, så är det viktigt för dom unga mäklarna på Stockholmsbörsen. När Hassan Nasrallah håller tal i libanesisk TV, så har "Svensson" anledning att lyssna.

När blev det så här?

Något förenklat är svaret: för exakt fem år sedan. Den 11 september 2001 satt jag själv hemma och tittade på CNN när det andra planet styrde rakt in i World Trade Center. Någon timme senare befann jag mig i en studio och försökte lotsa tittarna genom ett historiskt skeende.

Många av oss som jobbade hade då diffusa begrepp om muslimsk extremism och al-Qaida. När förtvivlade människor kastade sig ut från skyskrapornas högsta våningar var det svårt att föreställa sig vad konsekvenserna skulle bli - politiskt, men även journalistiskt. De dramatiska bilderna blev inledningen på en komplicerad etisk diskussion om när relevant katastrofrapportering övergår i kränkning av drabbades integritet och spekulation i mänskligt lidande.

Om 9/11 för alltid förändrade världspolitiken så förändrades också journalistiken. Visst hade globalisering och nya medier redan tidigare påverkat samhället och vårt sätt att jobba - men när den gamla sanningen "all politics are local" inte längre var relevant, så ändrades förutsättningarna även för nyhetsjournalistiken.

I en utvärdering om hur den amerikanska lokalpressen påverkats av terrordåden, säger chefredaktören för the Oakland Press, Gary Gilbert, att hans tidning nu ägnar sig åt att "stilla en hunger efter icke-lokala nyheter". När fokusgrupper tillfrågas om hur dom tio sidorna i lokaltidningens A-sektion ska disponeras, säger en stor majoritet att minst tre sidor ska innehålla internationella nyheter. Före 11 september fanns inga utrikesnyheter alls i the Oakland Press.

En annan slutsats i den här utvärderingen är att terrordåden fört med sig nya krav på analys och fördjupning. "När så mycket står på spel blir journalistikens stora uppgift att förklara, ge sammanhang och hjälpa människor att förstå vad som sker - och varför det sker". Det är den generella uppfattningen.

I samband med TV-branschens årliga Kristallen-samling nyligen i Stockholm var ett av de ämnen som diskuterades "Samhällsjournalistik i förvandling". Själv är jag är övertygad om att vi bara är i början av den förvandlingen. Nya terrorhot, kärnvapenspridning och klyftan mellan väst och den muslimska världen kommer att öka intresset för - och ställa nya krav på - omvärldsbevakningen. Därför bör svensk television dra samma slutsatser som amerikansk lokalpress: det behövs mer och bättre utrikesrapportering.

Inom public service har det hittills funnits utrymme både för utrikesbevakning och melodifestivaler - både för nyheter och bred underhållning. Men när resurserna krymper och omvärlden blir allt viktigare, då handlar det inte enbart om att diskutera varför Dokument Utifrån läggs ner. Utan också om det är motiverat med fler reportrar i Arvika än i Asien - och 30 anställda i Falun men ingen i Fallujah.

Kanske är det så att 9/11 och den dramatiska utvecklingen i världen för oss in i en ny tid där vi i public service måste fråga oss hur många utrikesmagasin ett fotbolls-VM får kosta? Där dagens public service-begrepp måste definieras på ett nytt sätt? Det är inget önskescenario. Men min absoluta tro är att dom TV-kanaler som idag vågar satsa på kvalitativ utrikesbevakning och brett internationellt kunnande investerar klokt. Och långsiktigt rätt.

Katastrofer intressserar tittarna, det vet vi. Och mycket av analyserna om TV:s roll har i spåren av 9/11 handlat om vem som sände först och mest. Det är självklart viktigt - men ännu viktigare framöver blir vem som sänder bäst. När världen gungar under fötterna är kontinuerlig, kunnig och trovärdig utrikesbevakning ett av de viktigaste konkurrensmedlen.

LARS ADAKTUSSON
Amman, Jordanien