1960- ja 70-luvuilla Ruotsiin muutti työn perässä useita satojatuhansia suomalaisia. Suuri osa heistä jäi maahan, sai lapsia ja lapsenlapsia. 1970- ja 80-luvuilla suomalaiset, työväenluokkaiset lapset kasvoivat ennakkoluulojen paineissa; vanhempien huonoa ruotsia hävettiin ja suomen kieli jäi monelta oppimatta. Nyt tilanne on toinen ja suomen kielellä ja kulttuurilla on Ruotsissa korkeampi asema.
Työvoimasiirtolaisten lapsista, toisenpolven ruotsinsuomalaisista on nyt tullut aikuisia. Kuinka heidän vanhempiensa tekemä muuttopäätös on vaikuttanut heihin ja mistä heidän identiteettinsä rakentuu? Missä heidän juurensa ovat ja mitä tapahtuu kun heistä itsestään tulee vanhempia? Miksi kaikessa on taustalla jokin selittämätön kaipuu toisaalle.

Juuret tuo esiin monikulttuurisen Ruotsin monet ulottuvuudet, sillä usealla toisen- ja kolmannen polven ruotsinsuomalaisella on vielä kolmaskin kulttuuri taustallaan vaikuttamassa identiteettiin. Sarjassa tavataan laulaja Darya Pakarinen, näyttelijä Tanja Lorenzon, muusikko Dimitri Keiski, taiteilija Helena Mutanen, kulttuurituottaja Lina Puranen, muusikko Adam Huuva sekä kirjailija Susanna Alakoski.

Var finns sverigefinländarnas rötter?

En serie om andra- och tredjegenerationens sverigefinländare och om deras identitet.
Som barn tyckte Darya Pakarinen att den finska tangon var både töntig och gammalmodig. Efter morfars död hittade hon hans gamla lp-skivor och blev frälst. Nu turnerar hon med Månskensorkestern och sprider ”den olyckliga kärlekens” glädjesång. I kommande avsnitt får du möta skådespelaren Tanja Lorenzon, musikern Dimitri Keiski, konstnären Helena Mutanen, kulturarbetaren Lina Puranen, musikern Adam Huuva och författaren Susanne Alakoski.

Hur upplever de sig själva?

Är de finska, svenska, sverigefinska eller något helt annat? Och vad har det för betydelse  egentligen? Under 1960- och 70-talen arbetsinvandrade flera hundratusen finländare till Sverige. En stor del stannade kvar, fick barn och barnbarn. Den finska arbetarklassens barn upplevde då fördomar i förorterna. De skämdes över föräldrarnas bristande svenska och många fick aldrig själva lära sig finska. Nu har trenden vänt och Finland och finsk kultur har fått relativt hög status i Sverige.
Nu har andragenerarationens sverigefinländare blivit vuxna. Hur har föräldrarnas resa påverkat dem. Var finns rötterna och vad händer när de själva blir föräldrar? Varför känner man alltid en längtan efter något annat? Rötter kommer åt känslan att leva i det känslomässiga, mentala ”mellanland” som ständigt finns där även om man bott hela sitt liv i Sverige. Serien ger även en bredare bild av det mångkulturella Sverige i och med att många av andra- och tredje generationens sverigefinländare även bär en tredje kultur med sig.