Trots att Sveriges beslutsfattare har känt till romers upplevelser om diskriminering i århundraden har inte mycket gjorts. Kommissionen mot antiziganism, som arbetar mot fördomar och hatbrott mot romer, skriver i sin första delrapport att det krävs en radikal attitydförändring hos Sveriges beslutsfattare för att förbättra situationen.

– Läget är akut. Det är hög tid att förmedla ut till Myndighetssverige och majoritetsbefolkningen om hur romers situation ser ut, säger kommissionsdeltagare Soraya Post.

– Majoriteten av romer är i dag en utsatt grupp, och ser därför hoppfullt på att det finns en kommission som granskar myndigheternas rutiner. Vi har kommit fram till att det finns bristande rutiner och att inställningen kring arbetet med romer måste förändras, säger kommissionsdeltagare Erland Kaldaras.

Romer är en heterogen minoritet och diskrimineringen upplevs olika. Men upplevelsen av bristande människovärde är gemensam.

– Från 1914 till 1954 var Sveriges gränser stängda för romer. Man har använt alla sina krafter för att skapa antiziganism och stjälpt romers möjlighet till att få ett värdigt liv. Det har blivit en tradition av oskamlig natur. Man har haft en avhumaniseringsprocess där romer inte betraktas vara jämlika med andra, säger Soraya.

Polisens register av romer som avslöjades upprör fortfarande.

– Registerfrågan är sårbar för många, det är något vi samtalar om än i dag. Det berör väldigt många människor och vi har fortfarande inte fått något svar. För att kunna återställa förtroendet för myndigheter och skapa bättre samarbete så måste vi få svar på registerfrågan, avslutar Erland Kaldaras.