En särskild utredare ska kartlägga behovet av åtgärder med anledning av dels regeringens strävan att värna och revitalisera de nationella minoritetsspråken, dels Europarådets kritik mot Sverige när det gäller undervisningen i de nationella minoritetsspråken.

Sverige måste börja ta sitt ansvar

Enligt utbildningsministern Gustav Fridolin är det viktigt att Sverige tar sitt ansvar.

– Det här är regeringens prioritet, det är viktigt för oss. Vi vill att barn som tillhör de nationella minoriteterna ska få sin rätt tillgodosedd. De ska få lära sig sitt språk, och få äterväcka sitt språk.

– Ett land som Sverige kan inte år efter år få kritik av internationella Europarådet för att vi inte gör tillräckligt för våra nationella minoriteter. Vi måste leva upp till de konventioner vi har undertecknat.

Åtgärder bör vidtas på ett antal punkter

Europarådet granskar i treårscykler hur medlemsstaterna följer den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. I den rapport som presenterades i maj 2014 ansåg expertkommittén att Sverige bör vidta åtgärder på ett antal punkter, främst inom utbildningsområdet. Europarådets ministerkommitté har därefter fastställt ett antal rekommendationer till Sverige, bl.a. att se till att modersmålsundervisningen möter de krav som ställs i stadgan och att öka mängden tvåspråkig undervisning i finska och samiska samt skapa sådan undervisning i meänkieli.

Krav på ökad tillgången till undervisning i nationella minoritetsspråk

Regeringen aviserade i budgetpropositionen sin avsikt att se över vilka åtgärder som kan vidtas med anledning av detta, och har därför beslutat att tillsätta en särskild utredare. Utredaren ska bl.a. kartlägga och bedöma åtgärder för att öka tillgången till undervisning i nationella minoritetsspråk i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan och åtgärder för att öka tillgången till tvåspråkig undervisning på nationella minoritetsspråk i dessa skolformer.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2017.