Minoriteter saknas i skolans historieböcker

Uppdaterad
Publicerad

Det finns stora brister i skolböckernas skildring av de nationella minoriteterna. Minoriteterna och deras speciella ställning nämns i endast två av fyra historieböcker för högstadiet – trots att de enligt läroplanen ska ingå i undervisningen.

Sedan 2010 regleras rättigheterna för Sveriges fem nationella minoriteter i minoritetslagen. Ytterst är lagen en del av de mänskliga rättigheterna och handlar om att skydda och främja de nationella minoriteternas fortlevnad i Sverige.

Men vad vet svenska ungdomar om landets egna nationella minoriteter – sverigefinnar, tornedalingar, judar, romer och samer? Det verkar bero på vilken skola de gått i, och vilka skolböcker de haft tillgång till.

Historieböckernas innehåll varierar

SVT Uutiset har granskat historieböcker för årskurs 7-9 från de fyra stora läromedelsförlagen – Liber, Natur & Kultur, Sanoma och Gleerups. Gleerups Utkik Historia och Sanomas Prio Historia ägnar minoriteterna några sidor, men exempelvis sverigefinnarnas historia behandlas mycket ytligt. Libers Historia Maxi och Natur & Kulturs Levande Historia nämner överhuvudtaget inte de nationella minoriteterna, deras speciella ställning och deras rättigheter.

Läroplanen är tydlig

Läroplanen ställer tydliga krav när det gäller minoriteterna. Eleverna ska ges ”historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.” Vidare skriver Skolverket i läroplanen: ”Genom att belysa den delen av Sveriges historia kan undervisningen ge eleverna förståelse för de nationella minoriteternas speciella ställning i samhället. Historiska perspektiv på minoritetsfrågor öppnar för jämförelser med olika gruppers situation i dagens mångkulturella samhälle.”

– Det är ju viktigt att varje elev i skolan får en kunskap om nationella minoriteters språk, religion, historia och kultur. Och det är tydligt framskrivet i läroplanerna, till exempel i kursplanen för historia,” säger Kjell Hedwall, chef för avdelningen skolutveckling, Skolverket.

– Om det är så att de läroböcker skolan har valt att använda den här typen av uppgifter så måste läraren och skolan se till att man kompletterar läroboken vi har valt att använda.

Vilken typ av historieundervisning eleverna får om de nationella minoriteterna beror alltså ofta på lärarens eget intresse. I Sverige sker ingen förhandsgranskning av läromedel utan ansvaret ligger hos förlagen.

Liber ska komplettera

Liber, vars bok innehåller information om judar och romer – dock inte i egenskap av nationella minoriteter – ska nu komplettera innehållet i Historia Maxi.

– Vi behöver förstås även ta upp tornedalingar, sverigefinnar och samer. I nästa upplaga kommer vi i större utsträckning, och enligt läroplanen, ge historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation. Precis som du säger är sverigefinnarna Sveriges största minoritet, och därmed något som vi bör berätta mer om, säger affärsområdeschef Weronika Duvmo.

Natur & Kultur påpekar att minoriteterna ingår i förlagets SO-bok i samma serie. Enligt läroplanen ska minoriteterna dock tas upp både i SO- och i historieundervisningen. Förlaget vill inte lova att minoriteterna med säkerhet ingår i nästa upplaga av Levande Historia.

– Vi ser ständigt över våra läromedel, säger projektledare Magnus Öljemark.

– Just i den här frågan ska vi diskutera ett större grepp och ta upp migration, också med tanke på det som händer i samhället just nu. Däremot jobbar vi just nu med ett interaktivt material bland annat om sverigefinnar som blir färdigt i maj eller juni.

Läroplanen om minoriteterna, kursplan Historia, årskurs 7-9

Historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

Utvecklingen i Sverige under 1900-talet väcker också frågor om olika minoritetsgruppers situation i ett allt mer mångkulturellt samhälle. Här lyfter kursplanen särskilt fram historiska perspektiv på urfolket samernas och de övriga nationella minoriteternas situation i Sverige.

Gemensamt för de nationella minoriteterna samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar, är att dessa grupper har historiska rötter i Sverige som går längre tillbaka i tiden än vad andra etniska, religiösa och språkliga minoriteter har. Detta är också en viktig orsak till att de år 2000 genom lagstiftning tillerkändes särskilt skydd och särskilda rättigheter. Genom att belysa den delen av Sveriges historia kan undervisningen ge eleverna förståelse för de nationella minoriteternas speciella ställning i samhället.

Historiska perspektiv på minoritetsfrågor öppnar för jämförelser med olika gruppers situation i dagens mångkulturella samhälle. Utvecklingslinjen migration från föregående kunskapsområden är en annan viktig aspekt att återknyta till för att förstå dagens värld. Temat migration kan också användas för att binda samman den lilla och den stora historien. Enskilda människors erfarenheter av migration kan exempelvis kopplas till större världspolitiska händelser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.