För ett par år sedan granskade Människorättsförbundet i Finland hur læstadianska kvinnors plikt att föda rimmade med kvinnors rättigheter.

– Det här är något som vi endast i undantagsfall kan komma åt på juridisk väg. Så länge som predikanterna i fråga rör sig inom religionsfrihetens gränser i sina predikningar och undervisning och så länge som människor frivilligt ingår i den här typen av samfund utan att statsmakten blandar sig i, har jag svårt att se att man kan ta tag i frågan med kraftåtgärder eller juridiskt, säger Kristiina Kouros, chef för Männsikorättscentret i Finland.

”Jag hatade mitt mellersta barn”

Att tala om kvinnans roll som barnaföderska är svårt både inom samfund och med utomstående. Det var svårt att få folk att ställa upp för vår serie, särskilt från Sverige. Men ett antal kvinnor har skrivit till oss och berättat om hur det var att få barn.

”Barnen kom till av nödtvång. Preventivmedel var förbjudna...”

”Sen blev jag med barn igen och livet blev en kamp för överlevnad. Ingen i församlingen frågade mig hur jag orkade med att vara gravid igen och föda.”

”Det blev särskilt tungt för mig i och med att jag länge hatade mitt mellersta barn. De andra barnen kunde jag inte heller älska. Jag började gå i terapi.”

”Ett par år sedan tog Människorättsförbundet upp gammellæstadianska kvinnors rättigheter. Det var en chock för mig att inse hur lurad jag hade blivit. Nu arbetar jag mig igenom krisen och det var sanslöst jobbigt.”

”Grymt att utnyttja moderskärlek”

Fembarnsmamman Katri var en av dem som vågade ställa upp i vårt program.

– Det handlar om att hålla en rädsla vid liv och om ett slags social disciplin som förekommer kvinnor emellan. Det är subtilt, men det fungerar, säger hon.

– Det känns så fel att barn ska födas på de premisserna. Att man ska gå igenom en process för att acceptera graviditeten och att blotta tanken kan väcka panikkänslor. Är det verkligen förenligt med barns mänskliga rättigheter, frågar Tuija, mamma till fem barn.

Enligt Katri handlar det om att berättiga förbud mot preventivmedel och tvång att föda i kärlekens namn.

–Jag älskar ju alla mina barn och skulle aldrig byta bort något. Men att utnyttja moderskärlek är inget annat än grymt. Och oförskämt, tycker hon.

Stort behov att diskutera

Enligt finska Fredsförbundets ordförande Viljo Juntunen är debatten tillspetsad när det gäller preventinmedel.

– Man hör rätt radikala åsikter. Debatten skulle inte behöva vara så här tillspetsad. När vi diskuterar frågan internt sker det alltid i en anda av kärlek, säger han.

Forskaren Johanna Hurtig från Helsingfors universitet säger att det enda sättet att diskutera frågan är teologiskt.

– Folk har ett behov av att diskutera och fråga samhället om det som pågår i samfundet är rätt. Om vi tar kyrkan som exempel, är det rätt att tron inom den lutherska kyrkan ska kräva den här sortens offervilja?

”Det handlar om att utöva makt”

Kristiina Kouros, chef för Människorättscentret säger att det är typiskt att utöva makt för en sluten, ideell gemenskap.

–Oavsett ideologi handlar det ytterst om maktutövning. Om vem som får bestämma över andras liv. Vi har återigen att göra med den typen av människorättsbegrepp.

Gammellæstadianerna vidhåller att preventivmedel är en synd som kommer att bestraffas. Finns det någon väg ut för kvinnor och vart leder den? Mer om det i nästa avsnitt i Uutiset på nästa måndag.