– Det går riktigt bra. Vi är väldigt nöjda. Det ser ut som att vi fördubblar antalet mandat och det vore fantastiskt, säger Lotta Antman, Sverigedemokraternas vice ordförande och valgeneral i Blekinge. Hon anser skolan och en begränsad invandring vara de viktigaste politiska frågorna.

– Jag är universitetslärare i undervisningsvetenskap, så skolfrågor är viktiga. Och i Pisa-undersökningarna verkar ju Sveriges resultat hela tiden försämras. Vi måste få ordning och reda och bättre resultat. Men i övrigt är det förstås invandringsfrågan. Alltså hur många flyktingar som Sverige ska ta emot.

Enligt Antman bör staten inte satsa på att ge de nationella minoriteterna möjlighet att få modersmålsundervisning eller äldrevård på sitt eget språk Däremot bör minoriteterna själva säkerställa t.ex. barnens tvåspråkighet.

– Vi anser att det inte är samhällets sak utan civilsamhällets. Måste man lära sig språket i skolan, så är det inte samma sak som ett vanligt språk. Vad som är ett minioritetsspråk beror på om du ”lever” på t.ex. finska. Om det inte är tillräckligt intressant eller viktigt för oss – varför ska vi då använda statens pengar till det? Lotta Antman frågar.

– Men i Sverige har vi idag så många språk. Svenska är huvudspråket och så har vi minoritetsspråken och alla andra språk. Vi har inte råd att ge alla den möjligheten. Svenskarna ska förstås ha den möjligheten. Och då blir frågan: Har vi råd? Med t.ex. finskspråkig äldrevård? Det tror jag inte.

Antman påpekar dock att så länge EU:s lagstiftning garanterar minoriteter vissa rättigheter så måste även Sverige följa den. Regeringen vill ha fler modersmålslärare i nationella minoritetsspråk. Enligt förslaget ska t.ex. en färdigutbildad modersmålslärare i finska få en skattefri examenspremie på 25 000 kr.

Regeringen tror att behovet av moders-målslärare kommer att öka markant samtidigt som lärarutbildningen har för få sökanden.