Borg lovar mer pengar till försvaret på grund av oron i Ukraina. Foto: TT

Efter Ukrainakrisen: Borg vill storsatsa på försvaret

Uppdaterad
Publicerad

Rysslands agerande mot Ukraina innebär att det svenska försvaret behöver få stora ekonomiska tillskott under de kommande åren. Den bedömningen gör finansminister Anders Borg i en intervju i SVT:s program Rakt på.

Finansministern använder uttryck som ”en substantiell uppskalning” och ”en inte obetydlig förstärkning av de långsiktiga ramarna” för försvaret.

Han är mycket bekymrad över utvecklingen i Ukraina:

Krimkonflikten

– Det är ett väldigt osäkert läge och en väldigt obehaglig situation, säger finansministern i SVT.

– Man får konstatera att vi har en mer oberäknelig, mer auktoritär och mer nationalistisk regering i Ryssland än vad vi kanske föreställt oss, säger Anders Borg och menar att detta ökar riskerna för ”en besvärlig utveckling” i vårt närområde.

Förstärkning av försvaret

Det, menar finansministern, innebär att Sverige nu bör diskutera en förstärkning av försvaret. Han poängterar att detta är en fråga för försvarsministern och försvarsberedningen, men lyfter samtidigt fram ett antal konkreta punkter där det kan bli aktuellt med satsningar:

– Vi har bekymmer med luftförsvaret, vi har ett starkt flygvapen men det kan man möjligen behöva se över, vi har en diskussion kring ubåtar som vi kanske behöver titta igenom ett varv till och vi behöver gå igenom våra potentiella resurser, dvs hur mycket vi ska kunna dra samman i ett akut läge, säger Anders Borg.

I år tillförs försvaret 200 miljoner kronor, men på sikt kan det enligt finansministern handla om betydligt större satsningar:

–Vi har gjort tillskott både i år och förra året, sedan får man se vad som behöver göras långsiktigt, men jag tror att det behöver göras en inte obetydlig förstärkning av de långsiktiga ramarna för försvaret, säger finansministern.

Stödlån till Ukraina

I intervjun i Rakt på betonar Anders Borg också vikten av att Ukraina får stödlån. På det EU-toppmöte som inleds i morgon kommer statsminister Fredrik Reinfeldt att försöka övertyga andra EU-länder om att ställa upp med pengar.

– Har man en akut ekonomisk kris och ovanpå det ett mycket besvärligt säkerhetspolitiskt läge kan situationen förvärras mycket snabbt, säger Borg.

– Ukraina gränsar till Polen och vi ska komma ihåg att en akut kris i Ukraina också kan leda till flyktingströmmar. Då är det bättre att gå vi försöker gå in och stabilisera ekonomin och därmed också bidrar till en lugnare politisk situation.

Enligt finansministern är Sverige berett att ställa upp med ”några hundra miljoner dollar” i stödlån, men det förutsätter att också andra länder och Internationella Valutafonden bidrar med ekonomiskt stöd. Som motprestation ska långivarna ställa krav på minskad korruption och minskade energisubventioner, enligt Borg.

Ukrainas ekonomi har försämrats under flera år och landets BNP är idag mindre än när Sovjetunionen upplöstes och Ukraina blev självständigt.

– Det här är en regering som behöver flera miljarder dollar före sommaren för att klara sina räkningar, säger finansministern.

S: En tillnyktring

– Jag hoppas att det är substans i vad Anders Borg säger, men Moderaterna har hittills inte varit särskilt intresserade av att öka försvarets resurser, säger Peter Hultqvist (S), ordförande i försvarsutskottet.

– Det är en tillnyktring på gång nu när man upptäckt att upprustningen i Ryssland är en kall realitet, menar Hultqvist som anser att en hög närvaro på Gotland och en långsiktig överenskommelse mellan partierna i försvarsberedningen är det som behövs nu.

Folkpartiets Allan Widman, också han ledamot av försvarsutskottet, menar att regeringen nu är på väg mot ett ansvarsfullt beslut.

– Omvärldssituationen kan inte tala tydligare om behovet av ett stärkt försvar, säger Allan Widman.

– Viktigt är att satsa tidigt – kanske redan om några månader – på att stärka närvaron på Gotland och rekrytera fler soldater till reservistförbanden, fortsätter Widman.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet