De rikaste drar iväg

De allra rikaste tjänar en allt större del av inkomsterna. De utgör en hundradel av befolkningen men tjänar nära en tiondel av alla inkomster. Situationen i dag är densamma som den var 1947, enligt ny forskning.

Under hela efterkrigstiden minskade de rikastes andel av inkomsterna och den ekonomiska jämlikheten ökade. Men sedan 1980-talet växer de rikastes andel av inkomsterna igen.

– Topprocenten, den rikaste hundradelen, tjänar ungefär en tiondel av alla inkomster som tjänas av den vuxna befolkningen, säger Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet. Vi har haft liknande nivåer under 2000-talet men annars får vi gå tillbaks till 1947. Då tjänar den rikaste hundradelen nästan exakt lika mycket som de gör i dag.

Ökat sedan 80-talet

Daniel Waldenström har tillsammans med sin kollega Jesper Roine använt material från Statistiska Centralbyrån för att kartlägga hur stor andel av de gemensamma inkomsterna som tillfaller de rikaste.

– Vi kan se att den långa trend av omfördelning och utjämning som ägde rum under efterkrigstiden avstannade någon gång i början på 80-talet, säger Daniel Waldenström. Sedan vändes det i en ökad inkomstojämlikhet, som har ökat ända sedan dess faktiskt. Ökningarna i inkomst har tillfallit hela befolkningen, men varit allra tydligast och allra störst i toppen av inkomstfördelningen.

Grafik: Var är du på inkomstskalan?

Blogginlägg: Så har vi granskat inkomstklyftorna

Fokus ekonomi

Mer i ämnet