– Det kan vara jättestora skillnader, säger Mats Öhlin, utbildningschef i Haninge kommun.

I Haninge söder om Stockholm jämför kommunen inte bara skolornas resultat utan också hur det gått för olika klasser inom skolorna. Och ibland kan det röra sig om stora skillnader.

Alla elever är olika och hur de klarar skolan påverkas till exempel av deras egna förutsättningar och motivation.

Stora skillnader

Samtidigt kan en stor del av skillnaden i resultat mellan olika elever förklaras av deras familjebakgrund och även vilken skola de går på.

Men det kan också ha betydelse i vilken klass, inom en skola de går i.

– I ett klassrum kan nästan alla elever klara vissa uppgifter och i klassrummet bredvid nästan ingen, säger Mats Öhlin, utbildningschef i Haninge.

Lärarens betydelse

Ett exempel är resultatet på de nationella proven i matematik i årskurs tre förra året. På två skolor var det klasser som utmärkte sig, både positivt och negativt.

På skola A var det i en klass nästan alla elever, 91 procent som klarade alla delprov, medan det i parallellklasserna var 78 respektive 57 procent.

På skola B, som generellt hade ett lägre resultat än skola A, var läget omvänt. I en klass var det nästan inga, bara fem procent, som klarade alla delprov medan det i den bästa klassen var 54 procent.

Enligt Mats Öhlin kan lärare vara bra och dåliga på olika saker.

– Någonting är det som inte fungerat om eleverna inte lär sig och då är det viktigt att man ser det både som lärare och som rektor, säger han.

Men kan det inte bara bero på elevgruppen?

– Väldigt sällan. När vi tittar på klasser där det inte gått så bra är det nästan ofelbart något fel på undervisningen. Det har inte så mycket att göra med vilka barn det är.

Viktigt att inte bara mäta

Skolverket för inte nationell statistik över skillnader mellan klasser inom skolor, men tycker att alla huvudmän borde ta reda på det. Erik Nilsson, chef för utvecklingsenheten på Skolverket ser en risk att huvudmännen enbart tittar på genomsnittssiffrorna för skolorna.

– För att resultaten ska bli bättre måste man se hur skillnaden ser ut och att läraren förstår och accepterar att det beror på vad han eller hon gör och inte bara elevens ingångsvärden.

– Sedan är det inte bara att mäta resultaten utan också ge läraren möjlighet att förbättra sin undervisning.