Var du bor avgör när du dör

2 bilder
Bostadsorten och utbildning är avgörande för livslängden. Det skiljer flera år i medellivslängd i storstäderna.

1 / 2

Bostadsorten och utbildning är avgörande för livslängden. Det skiljer flera år i medellivslängd i storstäderna. Foto: TT

Inkomst och arbetslöshet kan påverka vår hälsa och därmed också hur länge vi lever. Att det finns en hälsoklyfta mellan rika och fattiga områden i Sverige syns inte minst när man åker längs en av Stockholms tunnelbanelinjer.

Livslängden vid en tunnelbanestation kan vara flera år högre än vid en annan. I Stockholmsförorten Danderyd, där arbetslösheten är låg och inkomsterna är höga, ligger medellivslängden i topp med 83,7 år. Men när tåget rullar söderut, på andra sidan centrala Stockholm, så sjunker livslängden från station till station. Framme i Vårby gård är livslängden 79,5 år - flera år lägre än i Danderyd.

– Förväntad livslängd skiljer ungefär fem till sex år mellan olika områden. Det är ungefär de skillnader man såg mellan Öst- och Västeuropa när uppdelningen mellan Öst- och Västtyskland var, säger Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska Institutets institution för folkhälsovetenskap.

Klyftor i hela landet

Hälsoklyftorna i Stockholm går igen över hela landet, även om de generellt sett är större i storstäderna. I exempelvis Malmö har undersökningar visat att det är sju års skillnad i medellivslängd mellan olika stadsdelar. Och trenden är tydlig - klyftorna har vuxit under lång tid och fortsätter att växa.

Bo Burström har under lång tid studerat skillnaderna i hälsa i Stockholm. Enligt honom är skillnader i inkomst och arbetslöshet två faktorer som påverkar hur vi mår. Men kanske ännu viktigare är faktiskt vilken utbildning vi har.

– De skillnader vi ser är huvudsakligen mellan olika utbildningsgrupper, säger professorn.

18 års skillnad i livslängd

Lägger man till utbildningsnivå så växer hälsogapet rejält. Skillnaden i förväntad livslängd mellan en lågutbildad i Vårby och en högutbildad i Danderyd är idag 18 år.

– Lågutbildade har oftast sämre hälsa och har också i större utsträckning mindre hälsofrämjande levnadsvanor än vad andra har, säger Burström.

Missa inte Vetenskapens värld 20:00 i SVT2 (12 maj) - Om klyftornas utveckling i Sverige, och om den internationella allt mer ojämlika utvecklingen, med bland annat Thomas Piketty och andra ledande forskare.

Mer om klyftor

 Se Vetenskapens värld 20:00 SVT2

Publicerad:

Uppdaterad:

Fokus ekonomi

Mer i ämnet