Här får du svar på de vanligaste frågorna angående satsningen. Har du någon fråga som inte står med? Maila frågan till dinrost@svt.se eller twittra till oss.
Du kan även kontakta oss via Facebook och Instagram med dina frågor.
Hur har ni bestämt ämnena ni ska granska särskilt?
Vi har utgått från vilka samhällsfrågor som publiken tycker är viktigast. SOM-institutet och Novus samt SIFO undersöker detta regelbundet. Av de tio högst rankade ämnena har vi valt ut sex som har varit politiskt heta på olika sätt, under mandatperioden.
Varför väljer ni bara ut vissa opinionsmätningar?
Vi kräver att de opinionsundersökningar vi redovisar ska ha ett slumpmässigt urval av svarande. Självrekryterande webbpaneler redovisar vi inte. Undersökningarna ska ha minst 1000 svarande. Följande opinionsinstituts undersökningar redovisar SVT Nyheter: SCB, Sifo, Novus, Ipsos, Skop och Demoskop.
Varför får Sverigedemokraterna inte vara med i debatten inför EU-valet?
Bara de partier som har suttit i EU-parlamentet under mandatperioden är med i våra valdebatter och valutfrågningar. Det har att göra med att våra basvalprogram är ansvarsutkrävande – det vill säga partierna får stå till svar för den förda politiken under mandatperioden. Däremot kommer vi att ha med Sverigedemokraterna när det är relevant i debatter i nyhetsprogram och magasin.
Hur väljer ni ordningen när partiledarna ska frågas ut en och en?
Ordningen lottades fram till både utfrågningarna inför EU-parlamentsvalet och riksdagsvalet. Lottningen gjordes i Gomorron Sverige den 21 november 2013 och det var respektive partis partisekreterare som drog lotterna.
Vem bestämmer hur partiledarna står i debatterna?
Det gör ansvarig redaktör och bildproducent i samråd med ansvarig utgivare. Den vanligaste uppställningen är att Alliansen står på ena sidan och att samtliga oppositionspartier står på den andra.
Hur många timmar val-tv sänder ni?
Det går inte att svara på ännu eftersom vi fortfarande inte har klart med alla valprogram.
Varför sänder ni mycket mer inför riksdagsvalet än inför EU-valet?
Riksdagsvalets frågor berör alla i Sverige på ett annat sätt än EU-valets frågor även om de senare blir allt viktigare. Den ekonomiska krisen i sydeuropa har påverkat oss och lett till att vi rapporterar mer om EU:s krisplaner. Vi satsar också lite mer på EU-bevakningen denna gång jämfört 2009.
Varför är inte Piratpartiets partiledare med i ”Nyfiken på partiledaren”?
Vi har valt de svenska riksdagspartiernas partiledare att prata ideologier med. Flera av partierna bottnar dessutom i ideologiska rörelser. De svenska partiledarna är mycket exponerade i olika sakfrågor och väl kända för tittarna men får sällan prata om i vilken ideologisk tradition de bottnar. Det finns ett värde i att ge ytterligare en bild av deras drivkrafter eftersom de bevakas ständigt i Sverige.
Hur säkerställer SVT att tittarna får opartisk och saklig information?
Arbetet med valbevakningen skiljer sig inte från hur journalister på SVT alltid har jobbat: opartiskhet och saklighet är grundbulten i vårt uppdrag. Opartiskheten är särskilt viktig inför ett val och vi håller koll på att samtliga relevanta partier både blir granskade och får möjlighet att beskriva sina viktiga frågor så att människor får den information de behöver för att kunna göra sina val.
Hur kan man vara säker på att SVT:s journalister, kommentatorer etc inte färgas av sin egen politiska övertygelse?
Man kan inte jobba med nyhets- eller samhällsjournalistik på SVT om det framgår vad man tycker privat. Arbetskamrater och chefer skulle reagera direkt. Men tittare kan naturligtvis ibland uppfatta ett inslag som partiskt. Blir inslaget anmält till Granskningsnämnden prövas det där.
Det är många inslag som anmäls och prövas men ytterst få nyhets- och samhällsinslag som fälls för partiskhet. Det är inte ovanligt att samma inslag anmäls för att vara både till fördel för Alliansen och oppositionen. När det gäller kommentatorer har de större frihet att göra analyser och dra slutsatser. Men då ska det tydligt framgå att de är kommentatorer och inte nyhetsjournalister.