Foto: TT

Vanligt med attacker mot polisen

Uppdaterad
Publicerad

Arbetssituationen för landets poliser har försämrats kraftigt på tio års tid. Då var stenkastning något exceptionellt, men i dag är det vardag i vissa områden.

Stenar, betongbitar, knallskott och nyligen en exploderande handgranat. Våldsamma attacker mot poliser har blivit vardag i vissa områden.

– Våldet och hatet är massivt, säger en polis till TT.

Stenkastning har blivit vardag

I takt med våldsutvecklingen i olika områden – främst i och kring de större städerna – har även arbetssituationen för landets poliser förändrats radikalt.

– Ungefär 2006-2007 började stenkastningen mot poliser. Då var det exceptionella händelser. I dag är det vardag i vissa områden, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.

En polis som jobbar i yttre tjänst i Stockholmsområdet beskriver attackerna för TT:

– Det är inte smågrus vi pratar om. Det är knytnävstora stenar som spräcker skallen på en om man får dem i huvudet.

Känslan av att vara attackerad tycker han är svår att beskriva.

– De bryr sig inte om vad vi har för möjligheter att skydda oss. De vill ju helt enkelt släcka oss rakt av.

Fördömer attackerna

Inrikesminister Anders Ygeman (S) besökte i dag stadsdelen Rosengård i Malmö och passade på att fördöma attackerna som han menar är ett angrepp på hela samhället. Han vill bland annat genomföra en straffskärpning för innehav av explosiva varor, som i dag klassas lägre än vapeninnehav.

Om det blir några ytterligare satsningar på polisen i höstbudgeten återstår att se. Men några 1 000 nya poliser som Anna Kinberg Batra (M) flaggat för i oppositionens skuggbudget är inte sannolikt.

– Vi måste också orka fråga oss, hur organiserar vi arbetet bäst för att få ut mesta möjliga resultat? Och där tror jag inte vi gjort tillräckligt än, säger Ygeman.

Psykiskt påfrestande

Den grövsta attacken hittills är handgranatsattacken mot en polisbuss i Tumba för drygt en vecka sedan.

–De var det rena turen att ingen dog. Det känns som att det bara är en tidsfråga innan det händer ännu allvarligare saker, säger Nitz.

Förutom risken för allvarliga skador så sliter attackerna psykiskt på poliserna, enligt Lena Nitz. Personalomsättningen riskerar att öka i oroliga områden där behovet av rutinerade poliser och upparbetade kontakter är stort.

– Det blir också en psykisk påfrestning att det finns människor därute som faktiskt vill oss illa. Man brukar säga att en trygg polis är en bra polis och det här är inga trygga poliser, säger Nitz.

Grundproblemet beskriver hon som att det finns människor som drivs av en avsky mot samhället i stort. Det yttrar sig i attacker mot såväl poliser, brandmän som ambulanspersonal.

– För att lösa det här räcker det inte att kasta in en påse pengar här och där. Det krävs gedigna satsningar, säger Nitz som tycker att gehöret från både arbetsgivare och politiker varit otillräckligt.

Fakta: Kriminella nätverk

Förra hösten presenterade dåvarande Rikskriminalpolisen en lista över socialt utsatta områden där kriminella nätverk sprider rädsla och oro.

Problemen med lokala kriminella uppges ha växt sedan millennieskiftet och i sin rapport pekade Rikskriminalen ut 55 problemområden, fördelade på 22 städer.

Brottsligheten i områden påvekar lokalsamhället negativt och leder bland annat till att boende är rädda för att vittna.

Hur mycket nätverken påverkar boende, företagare och representanter för exempelvis polis, ambulans och räddningstjänst varierar.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.