Till Kievs förorter hörs inte mullret från inbördeskriget långt österut i Ukraina. Men det finns i allas medvetande.
– Jag ser det här kriget som rent nonsens. Det finns ingen anledning att kriga. Det är fullkomligt onödigt, det finns ingenting att kriga för, säger Alexander Lapko.
Familjen köpte krigsutrustning
Han fruktar att vilken dag som helst skickas till fronten. Kanske är det dags att försöka skrapa ihop pengar till den nödvändigaste skyddsutrustningen. Liksom de gjorde åt hans bror, som redan är där ute.
– Vi köpte en begagnad Nato-uniform till honom. Om hjälmen vet jag bara att den är israelisk. Och kroppsskydden är ukrainska. Det är dyra grejer alltsammans, säger Alexander.
Den älskade och fruktade – men framför allt starke ledaren. Det är så Rysslands president Vladimir Vladimirovitj Putin vill se sig, inte minst den dagen i maj 2012 då han svors in som president för tredje gången.
Demonstrationer oroade Putin
Men det vilade en ödesdiger skugga över ceremonin. Utanför, på Bolotnaja-torget, hade demonstranter dagarna innan rasat över det som de såg som skamlös makthunger. De här protesterna gjorde något med Putin, säger Lilia Sjevtsova, expert på kremlologi.
– Om han gav folket på Bolotnaja-torget mer frihet, om han lämnade öppet för det, då skulle de bara kräva mer. Och han ville inte ge dem någonting. Före Bolotnaja-protesterna byggde Putins roll på premissen att ”vi tillhör Europa och närmar oss EU. Vi efterapar demokratiska institutioner”. I dag bygger hans roll på premissen att ”EU och väst är våra fiender”, säger hon.
Det dröjde inte länge förrän nya demonstrationer skulle oroa Putin. I Ukrainas huvudstad Kiev, i november 2013, började demonstranter kräva ett närmande till EU.
Provocerad av väst-politiker
Putin, som alltid sett Ukraina som intimt bundet till Ryssland, provocerades oerhört av det han uppfattade som västpolitikers inblandning.
– Putin och hans innersta krets befarade verkligen att Ukraina stod inför ett väststyrt maktövertagande. De greps av panik och tänkte: ”Vad kan vi rädda ur denna röra?”, säger Tony Brenton, tidigare brittisk Moskva-ambassadör.
Blev en krigspresident
Putins motdrag blev annekteringen av Krimhalvön.
– Genom annekteringen av Krim kunde Putin skapa en helt ny överlevnadsstrategi. Ryssland var ett land i krig och han blev en krigspresident, säger Lilia Sjevtsova.
Och som krigspresident fortsatte Putin snart med stöd till ryskvänliga rebeller i östra Ukraina. Inbördeskriget var ett faktum.
I Kiev funderar Alexander Lapko på hur det ska gå egentligen.
– Ukraina kommer att vinna, helt klart. Men jag vet inte när, eller hur många liv det kommer att kosta.
På frågan hur han kan vara så säker att Ukraina ska vinna, svarar han:
– För att de goda alltid vinner till slut.