Det mest spridda bilden av landet är att det är stort och fattigt.
Det finns dock en annan sida. Medelklassen växer snabbt, allt fler får det bättre. Städerna växer och det byggs så det knakar.

Men expansionen har ett pris, inte minst för miljön. Ravi Agarwal på indiska miljöorganisationen Toxics Link är väl medveten om framgångens pris.

-Det innebär mer avfall, fler bilar och smutsigare luft, säger han till Rapport.

Han berättar också att grundvattennivån på vissa ställen sjunker två meter per år.

Avloppsvatten
Grödor som odlas i Indien innehåller ofta bly. Marken är inte sällan förgiftad av kvicksilver. Kloakvatten rinner ibland rakt ut i källor och brunnar där folk hämtar sitt dricksvatten.

Mot den bakgrunden är det kanske inte så förvånande att minskningen av växthusgaser får vänta.

Ravi Agarwall visar oss floden Yamuna, som används som dricksvattentäkt för New Delhi.
-Här består floden uteslutande av avloppsvatten. Mindre än 30 procent av avloppsvattnet renas.

Floden stinker och han berättar att miljön har försämrats kraftigt de senaste 15 åren.

-Då kunde man se ett mynt på botten, säger han.

7.000 ton sopor per dag
Förutom tillgången på rent vatten är sopor ett stort bekymmer.
Bara i New Delhi produceras 7.000 ton avfall varje dag. Det finns kommunal sophämtning och folk som städar gatorna, men frågan är vart soporna ska ta vägen.

New Delhis tolv soptippar är fulla och nu vill staden köpa mark i grannkommunerna för att dumpa avfall där.

Sopor dumpas överallt
Soporna dumpas där det finns plats. I dag är nästan 80 procent av indiernas sopor organiskt avfall. Men det kommer att förändras i och med urbaniseringen.

-Konsumtionen förändras och därför kommer det att bli mer plast och förpackningar, säger Prashant Pastore som arbetar för miljöorganisationen Toxics Link.

Fattiga tar hand om sopor
I dagens Indien finns det inget organiserat återvinningssystem eller något producentansvar.

De är de fattiga som är Indiens enda återvinnare. På en soptipp sitter människor och väntar på att någon ska komma med ett lass sopor som kanske innehåller något de kan sälja.

Plast och metall köps av industrin, men kvar blir miljöfarligt avfall som batterier, lysrör och läkemedel. Det är avfall som innehåller miljögifter och som läcker ner till grundvattnet.

Ravi Agarwal och Prashant Pastore är väl medvetna om klimatförändringarna och att det krävs krafttag mot utsläppen. Att informera landets befolkning hur deras handlingar påverkar miljön ser de som sin viktigaste uppgift.

Några engagerar sig
De arbetar bland annat med workshops om elektronikskrot samt kampanjer för att få invånarna att bry sig om sin närmiljö.

Shami Talvar är en av New Delhis invånare som engagerat sig i sopsortering och återvinning.
-För slängde alla sina sopor här. Jag tycker att det är lika viktigt att städa sin närmiljö som att städa sitt hus, säger hon.

I dag lever 38 familjer på att sortera och kompostera avfallet från 4.000 hushåll i ett område.

-Många i New Delhi vet inte att det finns en flod som deras vatten hämtas ifrån, säger Ravi Agarwal.

Optimism och oro
Han är både optimistisk och orolig inför framtiden. I dag släpper en indier ut ett ton koldioxid per år, en svensk släpper ut sex ton.

Om ett par år kommer en indiers utsläpp att vara uppemot fem ton så det gäller att lära av i-ländernas misstag, menar Ravi Agarwal.

Men det gäller att alla är med på att minska sina utsläpp.

-Varför ska vi minska koldioxidutsläppen, när länder som USA bromsar de internationella klimatförhandlingarna, säger Ravi Agarwall.