I princip blev statsminister Fredrik Reinfeldt och hans kollegor överens om hur bankerna ska rekapitaliseras, men exakt hur mycket kapital som måste tillföras är fortfarande oklart.

-Vi har diskuterat en konstruktion för det som vi är relativt eniga om. Vi skulle önska att det fanns en sort bankakut på europeisk nivå, som vi har svensk erfarenhet av. Men inget av detta kan bli helt färdigt förrän de övriga delarna som eurozonens ledare ska prata om vidare i kväll kommer på plats, säger Reinfeldt till SVT.

Reinfeldt ville inte bekräfta siffran 107 miljarder euro, som tidigare nämnts.

-Det kan man omöjligen säga, säger Reinfeldt.

-Rekapitaliseringen är bara en del. Den kan inte bara hänga där utan att vi vet de andra delarna, och det vet vi inte ännu.

De andra delarna började att diskuteras när Reinfeldt och hans nio kollegor från icke-euroländer lämnade mötet. Middagen var enbart för euroledarna, som behövde energi för att ta sig igenom sin komplexa agenda.

Nedskruvade förväntningar
Många var förberedda på ett långt möte. En EU-tjänsteman twittrade att han tagit med sig en ren ombytesskjorta och två bananer.

Vid 23-tiden pågick eurozonens möte fortfarande och inget tydde på att några mer konkreta beslut skulle tas under sena kvällen och natten.

Förväntningarna har skruvats ner rejält på att EU-toppmötena i Bryssel kommer att bli klara med sitt krispaket.

Paketet som EU håller på att snickra ihop ska både få Grekland på rätt kurs, hindra att problemen sprider sig till andra länder, förmå banker att ta större del av den grekiska smällen samt stödja banker som riskerar att gå omkull.

Förhandlingar med banker för att förmå dem att ge stora skuldlättnader till Grekland är avgörande för hur paketet kommer att se ut.

Räddningsfond ska biffas upp
Under onsdagen cirkulerade uppgifter om att en skuldnedskrivning på 50 procent kan vara på gång. Enligt nyhetsbyrån AFP var Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy redo att själva ta över förhandlingarna med bankerna.

En annan viktig nyckel är krisfonden EFSF på 440 miljarder euro, som ska förstärkas rejält utan att euroländerna ska behöva betala in mer pengar. Hur det tricket ska se ut orsakar mycket strid, särskilt mellan Tyskland och Frankrike.

Men enligt ett utkast till slutsatser som läckt ut, bland annat till AFP och Reuters, är euroländernas ledare beredda att flerfaldiga krisfonden EFSF:s stridskassa. Men det finns inga detaljer om hur mycket.

Eurozonens finansministrar får i uppgift att slutföra arbetet i november.

Anders Eliasson
anders.eliasson@svt.se
TT