Sedan militärdiktaturen föll 1985 har Brasilien varit en livlig demokrati, vilket bland annat har inneburit att reglerna kring vad kandidaterna kan kalla sig på valsedlarna är relativt lösa. Något som många kandidater utnyttjar.

–Det är en strategi för att sticka ut. Om jag skulle säga Geraldo Custódio skulle ingen känna igen mig, säger Geraldo Custódio, en 38-årig lärare som siktar på en plats i stadsfullmäktige i staden Piracicaba nära São Paulo, till New York Times.  

Mest känd är han därför som Geraldo Wolverine, ett smeknamn han tagit från serietidningshjälten Wolverine.

Andra som ställer upp i lokalvalen runt om i landet är ”Macgaiver”, inspirerad av tv-serie-hjälten MacGyver, ”Ladi Gaga” (sic), ”Batman” och ”Kristus från Jerusalem”.

Det finns också gott om smeknamn inspirerade av kända politiker.

Förutom redan nämnda Obama (16 stycken) har vi också ”Jimmi Carter Santarém Barroso” i Amazonas, ”John Kennedy Abreu Sousa” i Maranhão och ”Chiang Kai Xeque Braga Barroso” i Tocantins. 

I den brasilianska kulturen är smeknamn väldigt vanliga. Förre presidenten Luiz Inacio Lula da Silva var kort och gott ”Lula” och den nuvarande presidenten Dilma Rousseff kallas av de flesta för ”Dilma”. Det är inte heller helt ovanligt att till exempel präster och doktorer även har ett informellt smeknamn.

Ett annat exempel är det brasilianska fotbollslandslaget där en majoritet av spelarna haft ett artistnamn på landslagströjan. Förr var det Pele och Garrincha och mera nyligen har Dida, Ronaldo, Ronaldinho och Hulk försvarat landets heder på fotbollsplanen.