EU som folkhem
Det var sex länder som den 25 mars 1957 skrev på Rom-fördraget, det som blev dagens EU. Fördraget slöts när invalider, ruiner och fattigdom fortfarande var påtagliga minnen av andra världskriget, när Sovjetunionen nyligen krossat upproret i Ungern och Frankrike förde ett kolonialkrig i Algeriet. För grundarländerna står EU-samarbetet för en stabil utveckling från det sämre till det bättre, från krig och fattigdom till fred och välstånd. För många har Europasamarbetet samma associationer som "folkhemmet" för en svensk, det är nånting då de flesta människor fått det bättre. Med sina brister, men i grunden tryggt.

För de tidigare fascistiska diktaturerna i Spanien, Portugal och Grekland har EU-medlemskapet betytt att demokratin stabiliserats och ekonomin har blivit bättre. Medan länder som Storbritannien, Danmark och senare Sverige gått med mer av hänsyn till ekonomi och handel, inte så mycket av ideologiska skäl för att stärka demokrati och välfärd.

De tidigare kommunistiska diktaturerna som kommit med 2004 och 2007 fick förhandla hårt och vänta länge innan de kom med, och de har nu bara ett par års praktiska erfarenheter av medlemskapet.

Andra firar - Sverige debatterar
Hela EU firar 50 år, men att alla inte varit med i 50 år, det gör förstås att firandet sker från olika utgångspunkter. Mest satsar regeringar, medier och olika organisationer i länder som Belgien, Frankrike, Italien och Tyskland. I grundarländerna är det konserter och folkfester av alla de slag.

I Sverige bjuder regeringen in till seminarium i Stockholm, och i Karlstad ska ett statistiskt urval svenskar prata om EU:s framtid. I Sverige verkar det bli mer debatt än firande.

Tyskland hoppas på rivstart
Tyskland, som det här halvåret är ordförandeland i EU, hoppas att 50-årsjubiéet ska påminna medborgarna om det som är bra med EU, och visa att EU inte alls bara handlar om byråkrati och detaljregleringar. Politikerna ska prata om fördelarna med östutvidgningen, att EU behövs för att möta klimatförändringar och för att bekämpa internationell brottslighet.

Förbundskansler Angela Merkel kommer att använda tiden fram till nästa EU-toppmöte i juni för att försöka få en rivstart på förhandlingarna om ett nytt fördrag för EU.

Sen det blev nej i folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna till en ny konstitution har ingen vetat vad som ska hända. Merkel hoppas att 50-årsfirandet ska skapa en dynamik för att i höst kunna kalla in en regeringskonferens om ett nytt fördrag. En viktig pusselbit är att i juni finns en ny president på plats i Frankrike. Den tyska tidtabellen vill ha en överenskommelse i början av 2008, och att alla länder - genom parlamentsbeslut eller folkomröstningar - antar fördraget före valen till EU-parlamentet 2009. En optimistisk tidtabell.

Berlin - symbol för enat Europa?
Rom är platsen och starten för det som blev EU, och nu hoppas den tyska regeringen att Berlin ska bli start och symbol för det nya, förenade Europa.

Berlin var utgångspunkten för två världskrig och sen den stad där kalla kriget, Europas delning och hotet av kärnvapenkrig var som mest tydligt. Med Berlinmurens fall i november 1989 blev Berlin en symbol för det nya förenade Tyskland. Kansler Merkel drömmer nu om att Berlin ska bli starten för ett än större EU där länder som Kroatien och Makedonien får plats, och där beslutsfattandet regleras i ett helt nytt fördrag för EU.

Rolf Fredriksson
EU-korrespondent SVT