Det handlar om den ekonomiska krisen i Irland. Allt fler bedömare tror nu att landet blir tvunget att använda sig av den europeiska stödfonden EFSF.

-På kort sikt talas det nu om att EU måste tillföra kapital för att finansiera de irländska bankerna, säger Anders Borg.

Ofattbara summor
-De summor som nämns i media är mycket omfattande. Det skulle motsvara 850 miljarder svenska kronor, det vill säga ungefär hälften av den svenska statsbudgeten, tillägger Borg.

-Det är ofattbara summor som möjligen skulle bidra till att osäkerheten kring den irländska ekonomin minskar.

"Härdsmälta"
Krisen i Irland har sin bakgrund i en "härdsmälta" i landets banker vilken i sin tur beror på en inhemsk fastighetsbubbla.

Notan för att rädda de irländska banker, som anses nödvändiga för det finansiella systemet, beräknar den irländska regeringen till 50 miljarder euro.

Många bedömare tror dock att det behövs ännu mer pengar.

Klarar sig till sommaren
Misstron mot Irlands finanser kan mätas i priset för att försäkra sig mot att landet ställer in betalningarna.

En femårig försäkring mot en irländsk konkurs slog i taket i början av november med en topp på 5,56 procentenheter av lånat belopp.

I förra veckan meddelade Irlands regering att man täckt sina behov av finansiering fram till sommaren 2011.

Detta lugnade marknaden något, i synnerhet sedan ledande EU-politiker förklarat att det inte är aktuellt att tillämpa skuldavskrivningar om Irland ansöker om nödlån från EU i nuläget.

Fortsatt oklarhet
Men oklarheten om vad som gäller från EU-håll fortsätter att orsaka oro. Tysklands förbundskansler Angela Merkel har anklagsts för att förvärra krisen genom att skuldavskrivningar ändå kommer att bli nödvändigt som verktyg i en framtida krismekanism inom EU.

Ett sådant system skulle lätta bördan för EU:s skattebetalare men öka den för banker och andra privata långivare.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se
SVT/TT