Carolus Löfroos från Sundsvall har valt att bege sig till den ukrainska fronten. Foto: SVT

Carolus från Sundsvall strider i Ukraina

Uppdaterad
Publicerad

I den politiska debatt som blossat upp om svenskar som deltar i krig utomlands har det mest handlat om dem som strider för Islamiska staten, men även i kriget i Ukraina deltar svenskar. SVT:s korrespondent har träffat 26-åriga Carolus Löfroos från Sundsvall, för att höra vad som fick honom att bege sig till den ukrainska fronten och strida för ett förband med nazistisk koppling.

Efter stora svårigheter lyckas vi hyra en bil med en chaufför som vågar köra oss till Mariupol. Det har bara gått några dagar sedan staden utsattes för raketbeskjutning. 30 människor dog. Inga försäkringar gäller längre i området.

Vi är på väg till Azovs militärbas som ligger en bit utanför staden dit Carolus Löfroos nyss återvänt från sin postering inne i Mariupol.

Krimkonflikten

Enligt Säpo har uppemot 30 svenskar har rest till Ukraina för att kämpa mot Ryssland, mellan fem till tio personer deltar aktivt i striderna. De flesta har tagit värvning i frivilligbataljonen Azov, ett förband som har koppling till högerextrema grupper och som anklagats för krigsförbrytelser.

Carolus Löfroos kommer från Sundsvall men gjorde värnplikten i Finland eftersom han tidigare var finländsk medborgare. Väl tillbaka i Sundsvall gick han med i hemvärnet, som han uteslöts från när han tog värvning i kriget i Ukraina.

”Det är en principsak”

Vi möts vid ett övergivet sovjetiskt sanatorium på stranden till Azovska havet. Det är vindstilla, vattnet är fruset och några barn leker vid strandkanten. Det är svårt att föreställa sig att kriget pågår om hörnet.

– Senast i går var det ett väldigt oväsen här från artilleribeskjutning, säger Carolus när vi vandrar längs stranden.

Han är fullt utrustad med uniform och skyddsväst, över axeln bär han en kalasjnikov. Då och då åker det in en snus under överläppen. Carolus är långt ifrån matchotypen som skyter om sina bravader vid fronten, han ger snarare ett försynt och eftertänksamt intryck.

Det var i september som han anlände till Ukraina.

– Jag blev less på att alla skrev och tyckte en massa, men inte gjorde något. Jag tänkte att om det varit Sverige det handlat om, hade jag velat att någon kom och hjälpte oss. De är ju i underläge här och det hade vi också varit. Jag förstår att min närvaro inte har någon större betydelse, men det är en principsak.

Högerextrema bland medlemmarna

Carolus Löfroos började fundera redan när Ryssland annekterade Krim, men det var i augusti när det började rapporteras om att Ryssland gick in i östra Ukraina som han bestämde sig för att åka. För honom handlar det om att försvara Europa.

– Jag tror inte bara det här kriget handlar om Ukraina eller Donbass. Det är en bricka i ett större spel. Det vore skönt om kriget tog slut här och inte sprider sig.

Carolus strider för Azov, en frivilligbataljon som har direkt koppling till det nazistiska partiet Socialnationalistiska församlingen och där många medlemmar kommer från högerextrema grupperingar.

Även svenska högerextremister finns bland medlemmarna. Men Carolus förnekar att han skulle vara nazist. Han säger att han sökte sig till Azov av andra anledningar.

– Jag visste att många utlänningar är med i Azov, att jag kunde ta mig fram på engelska och det fanns svenskar här. Det betydde att jag inte helt behövde känna mig som en utböling här.

Men du kände till Azovs rykte?

– Ja, det är klart. Men det ser jag som en mindre viktig detalj i sammanhanget. Det är ju ett krig som pågår här. Jag kan ju inte säga till folk vad de ska slåss för. Det kan man diskutera senare, över en kopp kaffe, när det inte slår ner några raketer omkring en, säger Carolus och suckar.

Men det är ett faktum att många högerextremister är med i Azov.

– Jo, men jag skulle säga att det finns folk här med vitt skilda åsikter.

Kallar sig ”politiskt obunden”

Själv skulle jag ha svårt att dela mitt bröd med min rumskompis om jag visste att han var nazist, men Löfroos säger sig inte ha några problem med det.

– Det är viktigare saker som står på spel nu än vad folk har för personliga åsikter.

Själv kallar han sig politiskt obunden och jag undrar hur det då känns att bära Azovs symbol, som påminner starkt om den nazistiska varghaken.

– Den är viktig för igenkänningen, så jag inte blir skjuten av mina egna. Jag har större problem här än att jag bär något som ser nazistisk ut, säger Carolus Löfroos.

Enligt svensk lag är det inte olagligt för att delta i krig utomlands, men det pågår en politiskt debatt om huruvida det borde vara det. Diskussionen har främst handlar om dem som strider för Islamiska staten, men under en säkerhetskonferens nyligen nämnde utrikesminister Margot Wallström (S) även dem som strider i Ukraina.

Carolus Löfroos gillar inte jämförelsen med IS. Trots att han ser lika lugn och mild ut som tidigare, säger han:

– Det där gör mig egentligt upprörd. Det är satans ohederligt att jämföra oss. Det är en hemskt stor skillnad på dem och oss.

Hur då menar du?

– Vi är här för att hjälpa ett mindre folk mot ett större lands angrepp. Vi är inte här för att göra sådana saker som de gör därborta, säger han.

Anklagas för krigsbrott

De högerextrema frivilligbataljonerna har faktiskt anklagats av Amnesty International för att ha begått krigsförbrytelser, för att ha dödat civila och använt tortyr mot krigsfångar. Carolus säger sig inte ha sett något sådant.

– De krigsförbrytelser jag sett är raketbeskjutningar på civila från den andra sidan.

Men Säpo anser att ni kan utgöra en säkerhetsrisk för Sverige när ni kommer tillbaka härifrån med kunskaper om stridsföring.

– Jag ska söka upp Säpo för en dejt så fort jag kommer tillbaka. Men det är löjligt. Jag tror de säger så för att det finns de som vill höra sådant. Varken jag eller någon av de andra här skulle kunna utgöra något hot. Folk oroar sig för fel saker.

30-tal dog i Marioupol

Det har gått mindre än en vecka sedan en marknad i Marioupol träffades av raketbeskjutning och 30 civila dog. Det var en av de blodigaste dagarna sen kriget inleddes. Carolus var inne i Marioupol den dagen. Man fruktade för en ny offensiv från separatisterna.

– Det skakade rejält. Beskjutningen började vid åttatiden. Genast började det dyka upp meddelanden från andra sidan om att man inlett en offensiv mot Mariupol, men så fort det kom fram att så många civila dött ändrade man sig och skyllde på den ukrainska sidan. Jag tror man fick dra tillbaka sina planer efter fiaskot med felskjutningen, säger Carolus som lutar åt att det var en av Azovs vägspärrar som var det egentliga målet.

Är du aldrig rädd?

– Jag var rädd innan jag åkte hit, men här på plats fungerar jag bara.

”Inte en legosoldat som strider för pengar”

Vi följer med Carolus in på Azovs militärbas. Förhållanden soldaterna lever under är enkla. I Carolus rum ligger en bok uppslagen: ”Bakom Röda arméns linjer”, om det sista finska fjärrpatrullsuppdraget under fortsättningskriget.

Det går upp för mig att han förmodligen identifierar sig med de svenska finlandsfrivilliga. Det vill säga att han och de andra utlänningar i Ukrainas frivilligbataljoner på samma sätt strider för Ukrainas oberoende mot Ryssland. Carolus förnekar att han skulle vara en legosoldat som strider för pengar.

– Man kallar oss legosoldater, men som någon av oss utlänningar sa: ”Vore vi legosoldater skulle vi varit de sämst betalda och mest lurade legosoldaterna i världen”. Jag tror jag har tingat in 500 kronor i månaden ungefär. Vi står för det mesta själva, utom mat och logi. I bästa fall kanske biljetten hit betalar sig.

Hur ser din vardag ut?

– Det händer inte så mycket, vi åker till skjutbanan, äter, sover. Det är mest väntan. Sen skyndar man lite för att vänta igen. Ibland blir jag trött på tillvaron här, men det starka gemenskapen hållet humöret uppe när det känns tungt.

Hur länge ska du stanna här?

– Det vet jag inte. Jag tar en dag i taget.

Fakta: Azovbataljonen

  • Azovbataljonen är en av ett 50-tal militära förband dit frivilliga började ansluta sig när krig bröt ut i östra Ukraina våren 2014 och det visade sig att den reguljära ukrainska armén inte kunde – eller ville – strida framgångsrikt.
  • Frivilligbataljonerna är nu en del av Ukrainas officiella försvarsstyrkor. Sammanlagt har bataljonerna uppemot 10.000 medlemmar.
  • Azovbataljonen är verksam i sydöstra Ukraina (vattnet söder om Mariupol heter Azovska sjön). Den har omkring 300 medlemmar. Några tiotal är frivilliga från utlandet.
  • Azovbataljonen har starka kopplingar till den ”social-nationalistiska församlingen” (Social-National Assembly) – en högerextrem nationalistisk organisation som många anser är rent nazistisk.
  • Amnesty International och FN hävdar att både de ukrainska frivilligbataljonerna och de proryska styrkorna begår krigsförbrytelser.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet