Harald 14 år: Finns det någon risk att det kommer ske en militär upptrappningen i utvecklingen på Krim, och i så fall, skulle andra länder kunna bli involverade?
Johan Norberg, FOI: Givet det i grunden spända läget, det faktum att Ryssland använt militära medel för att ändra gränser och att det finns både mycket militära förband och halvmilitära grupper finns alltid en risk för ytterligare upptrappning. Hur en sådan upptrappning skulle kuna komma att utvecklas på sikt är svårt att säga just nu. Det beror på hur olika parter väljer att agera och reagera.
Lars Erlandsson: I alla krig är propaganda och lögner så viktiga. Varför det? Varför ljuger Putin och majoriteten av de ryska journalisterna? Skulle svenska journalister göra samma sak?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Lars, det finns en del osanningar men framför allt så har man svårt att se situationen från olika perspektiv. Det gäller inte bara ryska medier. Egna intressen och egna erfarenheter är ofta ivägen för att höra den andres perspektiv.
Magnus: Hur många procent är ryssar som lever på Krim halvön?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Det är mer än halva befolkningen på Krim.
Isak: Tror ni det kommer bli tredje världskriget? Jag är lite rädd för det.
Johan Norberg, FOI: Det är alltid oroande när stater väljer att använda militära medel för att nå politiska mål som Ryssland har gjort här. Risken för upptrappning finns alltid. Just nu anser nog de flesta länder att det är viktigt att ingen ytterligare eskalering sker. Ingen vill ha ett tredje världskrig.
Fille: Hej hur stor risk att det blir krig mellan Ukraina och Ryssland? + inbördeskrig i Krim plus östra Ukraina?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Det är inte alls ovanligt att man använder olika standard när man gör politiska bedömningar. Inte minst folkrätten lider av olika tillämpning. Det gäller också Ryssland och flera internationella aktörer.
Lars L: EU hur blir deras svar?
Johan Norberg, FOI: EU och USA verkar än så länge främst fokusera på ekonomiska, politiska och diplomatiska sanktioner. Antagligen vill man se hur Ryssland reagerar på detta innan man överväger andra steg.
Leif: Vad är Ryssland ute efter ? Vilken är drivkraften för detta farliga spel?
Elena Namli, Uppsala Universitet: En av drivkrafterna är längtan efter en starkare stat, ett slags trauma efter Sovjets kollaps.
Tobias: Så ryssland äger alltså denna del av Ukraina nu? Hur stor är chansen att dem inte tar resten av Ukraina? Kommer detta starta tredje världskriget?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag hoppas att vi inte står inför ett krig men situationen är mycket allvarlig. Framför allt är det allvarligt eftersom flera centrala aktörer verkar inte ha någon långsiktig plan utan agerar snabbt och agressivt. Destabiliseringen i Ukraina är mycket allvarlig liksom eventuellt i Ryssland.
PEO: Hur stor är risken att ryssland annekterar baltikum?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag tror inte att det föreligger sådan risk.
Johan: Har inte Krimborna, lärt sig hur förtryckta folket var under sovjet tiden?
Elena Namli, Uppsala Universitet: det är dock en sanning med modifikation. Minoritetspolitiken i Sovjet var av olika slag och olika under olika perioder. Det är uppenbart så att majoriteten på Krim hoppas på ett bättre liv som en del i Ryssland.
Thomas: Putin säger att Väst har dubbelmoral då man kritiserar Rysslands agerande i Krimfrågan, men har tidigare själva genomfört aktioner för att tvinga Serbien att släppa Kosovo, invaderat Irak, agerat i Libyen etc. Har Putin rätt eller finns det någon skillnad mellan Västs och Rysslands agerande?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Det är ofta frestande att bara säga att en politiker har rätt och en annan fel. Visst ligger det mycket i Putins kritik mot hur folkrättsliga normer används – ibland följs och ibland kränks. Det rättfärdigar inte ett agressivt agerande.
PEO: Hur stor är risken att ryssland annekterar baltikum?
Johan Norberg, FOI: Tröskeln för att Ryssland använder militära medel för att genomdriva förändringar av gränser är rimligen högre i Baltikum gviet att de Estland, Lettland och Litauen är medlemmar av NATO, men även EU. Ryssland kan dessutom inte vara överallt. Förutom att man nu binder militära resurser till Krim/Ukraina så anser Ryssland även att man skall kunna agera snabbt uppblossande komflikter i Kaukasus och I Centralasien. Satsar Ryssland för mycket militära resurser i en riktning, riskerar man att inte kunna agera i en annan riktning om man behöver.
Christoffer: Ser ni inte att väst agerande på något sätt vart fel i detta som sker, är allt Rysslands fel?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag tycker att många aktörer gjorde allvarliga fel. Framför alllt menar jag att man borde resonera med Ryssland och agera diplomatiskt snarare än ”ställa krav”. Sådan retorik gör att Kreml har svårt att ändra sig, dra sig tillbaka.
Johan Norberg, FOI: Svar på fråga om Baltikum. Tröskeln för att Ryssland använder militära medel för att genomdriva förändringar av gränser är rimligen högre i Baltikum gviet att Estland, Lettland och Litauen är medlemmar av NATO, men även EU. Rysslands väpnade styrkor kan dessutom inte vara överallt. Förutom att man nu binder militära resurser till Krim/Ukraina så anser Ryssland även att man skall kunna agera snabbt uppblossande komflikter i Kaukasus och I Centralasien. Satsar Ryssland för mycket militära resurser i en riktning, riskerar man att inte kunna agera i en annan riktning om man behöver.
Lenin: Man pratar ju om ökad sanktioner mot Ryssland, vilka konsekvenser kan dessa har för Ryssland ? Finns det chans för retreat tror ni ?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Sanktioner brukar leda till destabilisering. Det är farligt för Ryssland men inte heller är bra för någon annan. Man måste föra en dialog även om det är mycket svårt nu.
Jonatan: Vad tror ni konflikten är på väg? Vad finns det för möjliga utvägar?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Situationen är mycket allvarlig. det som jag fruktar mest är en eskalering av nationalistiskt våld både i Ryssland och Ukraina.
Julianna Strandberg: Hur Sverige tänker reagera på referendum i Krim och återförening med Ryssland???
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag tror att Sverige kommer att betrakta Rysslands agerande som ett i strid med folkrätten.
Göran: Hur mycket tror ni att valresultatet från folkomröstningen har manipulerats? 80% valdeltagande och 95% ja röster om jag minns rätt
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag tror inte att resultaten manipulerades.
Christoffer: Ser ni inte att väst agerande på något sätt vart fel i detta som sker, är allt Rysslands fel?
Johan Norberg, FOI: Ett land är alltid ansvarigt för hur det väljer att använda sina väpnade styrkor. I det här fallet har Ryssland valt att använda dem för att ändra gränser. Det går inte att skylle på någon annan.
Frodo: Hur kan Syrienkonflikten komma att påverkas av Putins agerande de senaste dagarna? Kommer Putin tydligare gå in och stödja Al Assad?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Det är svårt att säga om Rysslands position i Syrienkonflikten kommer att ändras.
Tobias: Så ryssland äger alltså denna del av Ukraina nu? Hur stor är chansen att dem inte tar resten av Ukraina? Kommer detta starta tredje världskriget?
Johan Norberg, FOI: Det får man fråga svenska politiker.
Julianna Strandberg: Hur Sverige tänker reagera på referendum i Krim och återförening med Ryssland???
Johan Norberg, FOI: Det får man fråga svenska politiker.
Alien: Hej Jag aldrigt gillat Putin men frågan är om Krim inte har rätt att välja? Vad är skillnad mellan t.ex Kosovo och Krim när det gäller deras önskmål? Är det inte så att Krim är ett minoritet som inte trivs med Ukraina?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Problemet är att varje erkännande av minoritetens självbestämmande hotar stater. man är mycket restriktiv med möjligheten att ”byta land”.
Martin: Burde de vestliga länderna inte akseptera folkeviljan blant folket på Krim? De har ju rätt til självbestemmande og vil bli en del av Ryssland.
Elena Namli, Uppsala Universitet: Som sagt, sådana fall är mycket sällsynta.
Mikhail: Kommer Ryssland att erkänna Kosovo nu?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Bra fråga – det skulle förutsätta att politikerna är konsekventa i sina normer.
eva-britt: Är det fortfarande samtal med tyskland och usa o ryssland
Elena Namli, Uppsala Universitet: ja, och det är mycket viktigt att man fortsätter att samtala. Det är enda möjligheten att försöka behålla fred och på sikt stabilisera läget.
Nosse: Hur dålig är Rysslands ekonomi? Är man fortfarande nästan enbart råvaruproducerande med en undermålig tillverkningsindustri?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Ryssland är mycket beroende av naturresurser men dess ekonomi är ganska stabil. den är dock en del av den globala ekonomin och blir det allvarliga sanktioner får Ryssland problem.
Carina B: Hur beroende av Ukraina (gasledningar tex) är Ryssland?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Ukraina är mycket viktig för Ryssland. Man säljer gas till Ukraina och man transporterar gas via Ukraina. Men det är mycket mer än gas det nu är frågan om.
Nosse: Under krisen i Ukraina har Ryssland anklagat Kiev för att hysa fascistoida partier. Är det inte att kasta sten i glashus. Ryssland har ju flera nationalistiska och fascistoida partier på hemmaplan?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Ja, det finns våldsamt nationalism i Ryssland. Putin försöker hålla den borta men nu stärks de tendenserna.
Robert: Är detta början på återgång till ”Sovjetunionens återinträde”?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Flera analytiker ser likheterna.
Degen: Putin gör ofta jämförelser med Kosovo, men hur var det med Tjetjenien, vilka skulle ha vunnit en folkomröstning där?
Elena Namli, Uppsala Universitet: det är faktiskt inte omöjligt.
maanon01: Hej. Hur kan man förstå rapporteringen om Krim? Västs syn och Rysslands syn är så fullständigt diametrala. Hur tänker ni kring det? Sällan är världen svartvit och det är olika perspektiv, dock verkar ju Putin helt galen.
Elena Namli, Uppsala Universitet: Putin är inte galen men det finns anledningar till oro då han verkar bestämt sig för en linje som går på tvärr mot så många andra länder. Det finns mycket bra mediarapportering i Ryssland men du har rätt i det att den svart-vita retoriken bidrar till eskaleringen.
Magnus: Att komma och ”rädda” ryssar i andra länder, är det en ny Putindoktrin? Eller är det taktiskt
Elena Namli, Uppsala Universitet: I talet idag påminde Putin om Sovjets fall då många ryssar ”plötsligt” blev utan egen stat. Han var stolt över att kunna agera – om han nu tänker på långsiktiga konsekvenser är svårt att säga.
maanon01: Hej. Hur kan man förstå rapporteringen om Krim? Västs syn och Rysslands syn är så fullständigt diametrala. Hur tänker ni kring det? Sällan är världen svartvit och det är olika perspektiv, dock verkar ju Putin helt galen.
Johan Norberg, FOI: Rent militärt så spelade vilseldning (en mycket stor militärövning i Ryssland norr och öster om Ukraina) samt lögner (”det är inte våra soldater”) trots att de talade ryska, hade rysk utrustning, hade ryska fordon (ibland med ryska förbandsbeteckningar) en stor roll i operationen att säkra Krim. Politiska och militära medel samordnades skickligt. Vilseledning – ”maskirovka” på ryska är vanligen en del i operationsplaner. Vilsledning är ett gammalt militärt verktyg.
Lenin: Putin säger att det råder dubbelmoral i västs syn på händelser i krim vad säger ni
Elena Namli, Uppsala Universitet: Dubbelmoral finns i politiken i Väst. Man kan erkänna det utan att rättfärdiga eskaleringen av en konflikt.
Mohammad: Varför skriver svenska medier så lite om vad de vanliga ryssarna tycker? På rysk TV ser man tusentals människor som gråter av glädje och säger att det är deras livs bästa dag. Är deras åsikter inte viktiga? Har västländerna och deras östeuropeiska lakejer (som exempel kan Lettland med sina årliga nazi-parader nämnas) monopol på vad som är rätt och fel?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag tycker att det börjar bli mer nyansering i svensk rapportering nu. Det är viktigt att vi försöker förstå hur många i Ryssland tänker.
Pero: Vem behöver vem mera Ryssland EU eller EU Ryssland med tanke på ekonomi??
Elena Namli, Uppsala Universitet: Det är en svår fråga. Ryssland är nog ”mer” beroende men en destabilisering av Ryssland är mycket farlig för Europa.
Giedre: Hej! Tror du att de baltiska staterna skulle öka sina säkerheten?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Jag tror inte att Baltiska staterna är hotade. I Ukraina är det däremot ett mycket svårt läge – framför allt ekonomiskt och socialt. Många extrema krafter träder fram när situationen blir osäker på det sättet som den är nu.
Andreas: Vad tror ni kommer hända framöver och mer långsiktigt? Kommer västvärlden acceptera eller inte göra något åt Krim? Kommer Boomen i Ukrainas ekonomi göra att Krim vill återansluta om 10år?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Det är omöjligt att spekulera om nu.
Magnus: Den ryska synen på ”diplomati” och sanktioner är ganska realistiskt, dvs. uddlös. Ser ryssarna det inte som en svaghet, att väst inte agerar kraftigare, legitimerar inte det i sin tur Rysslands anspråk?
Elena Namli, Uppsala Universitet: Kanske inte som svaghet men som ett tecken på att många aktörer i Väst inte bryr sig om Ukraina.
ewa: Tror ni ryssland startar krig mot ukraima
Elena Namli, Uppsala Universitet: Nej, det tror jag inte. Däremot är det mycket farligt då många nationalistiska grupper på båda sidor kan provocera våld.
johanna: Hur stor risk är det att vi hamnar i ett läge liknande kalla kriget? Känns olustigt när Ryssland tar över Ukraina med tanke på gasledningen i Östersjön och Ryska krigsövningar i september förra året.
Johan Norberg, FOI: Rent militärt sett är det viktiga med Rysslands militära övningar att de stärker landets militära förmåga. Utan övningar så blir det svårt att få fungerande förband som kan lösa militära uppgifter. Då har man mer av människor och utrustnig, men ingen militär förmåga. Ryssland övar varje år i olika strategiska riktnigar (Väst 2009, Öst 2010, Centralasien 2011, Kaukasusu 2012, Väst igen 2013). Det är ofta svårt att tolka övningsscenarierna på ett vettigt sätt. Det viktiga är att de stärker förmågan.Sedan förra året genomför också Rysslands systematiska sk. beredskapskontrollövningar av olika militära funktioner och i olika regioner. Man vill då kolla att förband som larmas verkligen kan komma igång och till rätt plats på utsatt tid. Därefter går vissa förband även ut på övningar i fält.
Ulrika: Bortsett från prestigerelaterade anledningar, vilken betydelse har Krim för Ukraina? (Naturtillgångar, geografiskt läge, viktiga anläggningar etc.?)
Elena Namli, Uppsala Universitet: Utom ekonomin är det frågan om historia och kultur. Ryssland vill se Ukraina som sin alierade. Den Ryska kyrkan betraktar Ukraina som sitt territorium.
elin: kan nato komma att lägga sig i ?
Johan Norberg, FOI: Jag ser inga sådana förberedelser just nu.