Den senaste attacken ägde rum på en militärförläggning i den östra delen av landet, när en islamistmilis gick till angrepp mot den libyska armén. Det är den senaste i en rad av sammandrabbningar med dödlig utgång i det politiskt instabila och vapentäta landet Libyen, vars säkerhetssituation havererat sedan upproret mot diktatorn Moammar Khadaffi 2011, och som nu bevittnar den värsta våldsvågen sedan dess.
Attacken mot militärbasen kommer efter en dramatisk vecka där milisvåldet nått en ny nivå efter att nästan 50 personer dödats i strider mellan rivaliserande grupper på huvudstaden Tripolis internationella flygplats. Utvecklingen har fått FN att tillfälligt evakuera sin personal från Libyen.
Islamistgrupper, främst från den västliga staden Misrata, gick till angrepp mot flygplatsen som kontrolleras av en annan grupp från den västliga bergsstaden Zintan. Landets väpnade milisgrupper, med sina respektive maktambitioner, står i centrum för det som nu händer.
Två politiska läger
Konflikterna i Libyen är till viss del ideologiska. I grova drag kan miliserna delas upp i islamister och sekulära grupper, som kommit att forma två politiska läger sedan det förra parlamentsvalet i juli 2012, och som glidit isär allt mer.
Angreppet mot flygplatsen kan tolkas som ett politiskt styrkeprov. Preliminära resultat från det parlamentsval som hölls i juni visar på att islamisterna gjorde betydligt sämre ifrån sig än i valet 2012, vilket skulle kunna ligga bakom den senaste veckans offensiv. Att ta kontroll över viktiga inrättningar, så som oljehamnar eller huvudstadens flygplats, innebär ökat inflytande.
Islamisternas attacker bör också ses i ljuset av vad som sker parallellt på andra sidan landet i vaggan för upproret 2011 – Benghazi. Där driver den före detta Khadaffi-anhängaren general Khalifa Haftar en hårdför kamp mot islamisterna sedan några veckor tillbaka. Radikala islamistgrupper har växt sig starkare de senaste två åren i Libyen, särskilt i landets östra delar runt Benghazi.
Risk för upptrappning
Flera politiker, journalister, domare och poliser har mördats, senast för bara några veckor sedan när den sekulära advokaten och människorättsaktivisten Salwa Bugaighis sköts till döds. Khalifa Haftar har även sagt att han har för avsikt att utöka sin kamp och slå mot islamister i huvudstaden. Sannolikt är det därför ingen slump att islamistmilisernas attacker tilltagit just nu.
Det finns en risk för att milisvåldet trappas upp. USA, som tidigare varit en viktig om än kontroversiell partner för Libyens regering, har händerna fullt med annat. Nu återstår det att se om det nyvalda parlamentet på sikt kommer att kunna ena landet, en ambition som både den förra folkvalda församlingen och regeringen misslyckats med.