Bo Inge Andersson
Kommentar: Bo Inge Andersson Foto: Knut Koivisto/SVT

Längtan efter ett nytt ambassadfiasko?

Kommentar Bo Inge Andersson De antiamerikanska protesterna i arabvärlden har blivit ett hett ämne i presidentvalet. Och det kan förmodas att utmanaren Mitt Romney hoppas på en reaktion liknande den som drabbade den sittande demokratiske presidenten Jimmy Carter 1980.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Det handlade också om ett ambassaddrama. I november 1979 ockuperades USA:s ambassad i Teheran i Iran. Hela ambassadpersonalen togs som gisslan. Totalt var 52 amerikaner tillfångatagna i 444 dagar.

Förnedring
Det var en förödmjukande situation för dåvarande presidenten Jimmy Carter. I april 1980 försökte sig USA och Carter på en militär räddningsaktion som slutade i ett totalt fiasko.

Det anses allmänt att USA:s förnedring och maktlöshet bidrog till att Jimmy Carter förlorade presidentvalet mot den republikanske utmanaren Ronald Reagan i november 1980.

Precis när Ronald Reagan installerades som USA:s president i januari 1981 släpptes gisslan fri.

Ingen utrikespolitisk linje
Nu tycks temat vara liknande för den republikanske utmanaren Mitt Romney: USA under Obama är på väg utför ett sluttande plan, är Romneys budskap.

Romney har ingen tydlig utrikespolitisk linje. Vi vet inte vad han vill. Men mot bakgrunden av dagens ambassadintermezzon gick han ut hårt och anklagade Obama för att föra en politik som alltmer försvagat USA internationellt.

Det var nog i hög grad ett utspel som mest drabbade Mitt Romney själv. Romney gjorde sitt utspel innan det var bekant att den amerikanske ambassadören i Libyen hade mördats.

Bin Ladin som trofé
Obama kunde triumfera över Romney och som en skollärare undervisa honom om att man inte får utnyttja en nationell tragedi i valrörelsen. Det är en märklig situation: Obama beskriver Romney som alltför oerfaren i utrikesfrågor för att bli president.

Det märkliga är att det var just vad som sades om Obama i valrörelsen 2008, att han var för oerfaren i utrikesfrågor. Nu kan han visa upp Usama Bin Ladins död som en politisk trofé gentemot Romney.

År 2009 höll Obama ett uppmärksammat tal i just Kairo där han vände sig till den muslimska världen och bedyrade att USA inte såg islam som en våldscentrerad religion. Han försökte räcka ut handen mot muslimerna.

Ingen förändring
Det har visat sig i opinionsmätningar att inställningen till USA i den muslimska världen inte har genomgått någon förändring trots Obamas försök att sträcka ut handen.

En av orsakerna är att USA fortfarande anses alltför Israel-vänligt i arabvärlden och att USA under Obama ännu inte lyckats lösa Palestina-frågan.

Samtidigt utnyttjar Romney nu Obamas tal som ett exempel på att han skulle ha bett om ursäkt för USA:s politik. Ett tecken på att Obama medvetet skulle ha försvagat USA:s internationella ställning moraliskt.

Frestande
Det är här fiaskot i Iran för drygt trettio år sedan på nytt spökar: Romneys strateger kan frestas att se en parallell mellan USA:s förödmjukelse då och de ambassadattacker som genomförs nu, utan att USA kan ingripa. I det första fallet bidrog det till den sittande presidentens fall.

I en valrörelse där fronterna mellan de båda partierna så länge varit låsta, och där skillnaden i opinionsmätningarna är så små, blir det frestande att använda USA:s maktlöshet mot ambassadprotesterna idag som ett exempel på att denna maktlöshet är en följd av Obamas politik.

Drabbar USA
Det som gör det svårt för Obama är att han - liksom amerikanska presidenter före honom - satsat på till exempel Hosni Mubaraks ruttna regim i Egypten och inte tagit hänsyn till de folkliga krafter som var emot regimen. Också de usla makthavarna i Tunisien och Jemen hade på olika sätt ett stöd från USA. Det gör idag att USA:s anseende inte är särskilt högt i arabvärlden. Det drabbar USA och det drabbar Obama.