ECB splittrat om grekisk skuld
ECB:s beslutsfattare är splittrade om hur banken ska hantera sina grekiska obligationer. Det handlar om obligationer för 40-45 miljarder euro som köpts under krisen.
Publicerad
Debatten har blossat upp i skuggan av privata långivares förhandlingar med Grekland om en skuldlättnad på 100 miljarder euro. Krav har - även internt - framförts på att Europeiska centralbanken gör motsvarande eftergifter. Men detta har hittills avvisats, senast av vice ECB-chefen Viacutetor Constacircncio.
-Det pågår en het debatt inom ECB om hur man ska hantera förlusterna, säger en källa till Reuters.
ECB:s styrelse har med stöd av Italien och Frankrike motsatt sig att ECB frivilligt skulle gå med på att göra förluster på sina grekiska obligationer, rapporterar Reuters med hänvisning till en annan källa med insyn i ECB-samtalen. Detta har sedan juni 2011 också varit ECB:s officiella linje.
Kritiker har vänt
Men samtidigt uppges en rad nationella centralbanker i valutaunionen, tidigare kritiska till stödköpen, stå bakom tanken på att hjälpa till med skuldsaneringen genom att skriva ned värdet på fordringarna på Grekland.
-Vi anser att förluster kan bli oundvikliga, säger en källa till Reuters.
En tanke som framförts är att se till att ECB:s innehav av grekiska obligationer dumpas på eurozonens stödfond EFSF. ECB uppskattas ha köpt de grekiska obligationerna billigt, till ett pris som ligger cirka 25-30 procent under dagens bokföringsvärde.
I de privata långivarnas senaste erbjudande om skuldlättnad för Grekland, som avvisats av eurozonens finansministrar, var siktet inställt på att gå med på förluster på 65-70 procent av obligationernas bokföringsvärde. Modellen skulle vara att byta ut befintliga obligationer mot nya, med lägre ränta och längre löptider.
TT