Det islamistiska Muslimska brödraskapet, som klev fram i ljuset först på fjärde dagen av upproret, är nämligen väl förberett och organiserat.

Undergivenhet
De unga egyptier som inspirerats av tunisiernas revolt har haft sin föräldrageneration i åtanke, särskilt dess undergivenhet.

Lärdom dras också från Syrien, vars diktatur liksom den egyptiska uppstått i en militärelit med bakgrund i arabsocialismen och är utrustad med en fruktad säkerhetstjänst.

Om man inte ser till att agera vid ett generationsskifte, får man (som när Syriens president Hafez al-Assad dog 2000) leva med tronföljaren.

Egypten säger nej
Men Egypten säger nej till Hosni Mubaraks son Gamal.

Frågan är bara hur rustade revoltörerna är att ta över. Frågetecknen är betydligt mindre kring de religiösa krafterna.

När fokus skiftar till vad som kommer sedan, måste en tanke gå till Iran. Sedan mullorna sjanghajat den folkliga resningen 1979 och gjort den till en islamisk revolution har inte minst anhängare till vänsterpartier känt sig förrådda.

Ett skäl till att Iran blev en gudsstat stavas organisation: det var svårt för shahen att rå på tusenåriga institutioner. Det var också svårt för sekulär opposition med säkerhetspolis i hälarna att bygga upp en stark bas.

Likheter
På båda punkterna finns likheter med Egypten i dag som ger Muslimska brödraskapet trumf. Rörelsen bottnar i en av samhällets grundvalar, religionen, och har - trots att den formellt varit förbjuden - haft tid att etablera sig.

Dess företrädare har suttit i politiska organ, även om de formellt agerat som oberoende.

Partiapparaten har förtroende hos allmänheten efter nyttiga - och synliga - samhällsinsatser, som vid jordbävningen 1992, då Kairos fattiga förgäves ropade efter statlig katastrofhjälp. Rörelsen engagerar många läkare och jurister.

Charmoffensiv
Brödraskapet har också jobbat på sin framtoning som reformistiskt.

Rörelsen har tagit avstånd från våld, dels för att Mubarak använt islamismen som förevändning för förtryck, dels för att det finns avskräckande exempel i närområdet.

Att islamiströrelsen Hamas sedan den tog över i Gaza gjort sig känd för hård maktutövning väcker olust även i arabvärlden.

När förre IAEA-chefen Mohamed ElBaradei framträdde som utmanare till Mubarak var Brödraskapets reaktion positiv, med reservation för att man först ville se hans agenda.

I helgen deklarerade flera "bröder" att de nu stöder ElBaradei som förhandlare.

Fredsavtal med Israel
Att Brödraskapets egen dagordning är moderat (för att vara islamistisk) framhåller språkrören gång på gång.

Under revolten har deras krav varit att en övergångsregering ska hålla fria val.

En viktig fråga är vad som skulle hända med Egyptens fredsavtal med Israel från 1978. Brödraskapet har tidigare sagt sig vilja hålla en folkomröstning.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se
TT