Etiopien är en regional stormakt med hög svansföring politiskt. Samtidigt är landet beroende av stöd utifrån. I år får 4,3 miljoner svältande etiopier sin mat via FN:s matprogram.

Olja och gas
I Ogaden finns Etiopiens framtid, här finns gas och olja. Där råder också ett inbördeskrig sedan nästan 20 år. Lokala befrielserörelser kämpar mot den etiopiska armén som anklagas för allvarliga brott mot krigets lagar.

I stort sett hela Ogadens befolkning har somaliskt ursprung - för knappt 35 år sen försökte Somalia till och med ockupera Ogaden.

De båda svenskarna ville undersöka "svenska" Lundin Oils verksamhet i stridsområdet.

Tidigare har i sådana sammanhang kommit anklagelser mot oljebolag att man samarbetar med skumma regimer för att driva bort befolkningen från oljerika områden. Ämnet är explosivt: Utnyttjar västliga och kinesiska oljebolag cyniskt förtryckarregimer för att komma åt oljan?

Goda vitsord
Fram till 2005 fick Etiopien och president Meles Zenawi goda internationella vitsord. Men efter valet det året spårade allt ur. Till regimens image hör att journalister förföljs: De trakasseras, misshandlas, fängslas.

I grannlandet Somalia råder kaos och det al-Qaida-inspirerade al-Shabah anses har stor makt.

Stark position
Därför hamnar Etiopien i en stark politisk position. Enligt Washington Post ska USA bygga en bas för obemannade bestyckade flygplan (drönare) i Etiopien och i Jemen för att kunna bekämpa terrorismen.

Så president Zenawi kan tack vare Etiopiens läge intill Somalia bli en omhuldad vän. Det amerikanska UD kallar landet en "viktig säkerhetspartner". Över 60 procent av befolkningen är kristen.

År 2006 gick den etiopiska armén till och med in i det sönderfallande Somalia med USA:s goda minne.

Men man kan också dra en förskräckande historisk parallell: Västs hållning påminner om hur man tidigare stödde ruttna regimer i arabvärlden, just därför att man bekämpade terrorister och andra fiender.

Alla utom ett
I valen i fjol fick presidentens parti alla mandat i parlamentet utom ett. I valen 2005 kunde däremot flera partier verka fritt.

Oppositionen vann många mandat 2005, men sedan förföljdes de vinnande politikerna som fängslade eller gick i exil. Ett minikrig mot oppositionen, med många dödsoffer, inleddes av regimen för att skaka av sig det obekväma valresulatet.

Etiopien är nummer fyra i världen när det gäller att ta emot bistånd. Efter oroligheterna 2005 tycktes det finnas ett samförstånd i världen att minska biståndet. Men resultatet blev att det till exempel 2007-2009 ökade med nära 50 procent. USA är största enskilda givare.

Sveriges bistånd har minskat från 283 miljoner år 2010 till prognosen 235 miljoner kr i år. Men det rent humanitära biståndet - till de svältande - har ökat från 74 till 90 miljoner kr.

Ett av de fattigaste
Amnesty Internationals årsrapporter om landet är ingen upplyftande läsning. Dessutom är landet, som med 85 miljoner invånare har Afrikas näst största folkmängd, ett av världens fattigaste. I en mätning av staters välstånd, ligger Etiopien på plats 171 av 185.

Etiopien är ett etniskt spliitrat land med minst 80 folkgrupper. Zenawi tillhör Tigray-folket med bara sex procent av befolkningen. Två folkslag, amharer och oromo, står för 60 procent av befolkningen, men dessa grupper saknar i hög grad makt.

Det som oroar är att Zenawi allt mer betonar etniska förhållanden . Erfarenheter från annat håll visar att sådant kan leda till inbördeskrig.

Bo Inge Andersson
bo_inge.andersson@svt.se