Det var Herman Van Rompuy, EU:s permanente ordförande, som först släppte nyheten i ett inlägg på Twitter. Hjälpen från EU och IMF uppgår till 109 miljarder euro, medan den privata sektorn bidrar med 49,6 miljarder euro.

Nettostödet från banker och andra investerare uppskattas till 37 miljarder euro, plus ytterligare 12,6 miljarder från ett återköpsprogram för skulder, sades det i en slutdeklaration från toppmötet.

-Vi är ett stolt folk, ett kreativt och hårt arbetande folk. Det enda vi ber om är att få göra stora förändringar i vårt land och vi tänker implementera de här förändringarna, sade Greklands premiärminister Giorgos Papandreou efter beskedet.

Egna reformer
Toppmötet välkomnade Greklands egna ekonomiska reformer, däribland de privatiseringar som nyligen beslutats i parlamentet, och sade sig övertygat om att e uppoffringar det innebär för medborgarna är absolut nödvändiga för den ekonomiska återhämtningen och kommer att bidra till framtida välstånd.

Lån från EU:s krisfond EFSF bli förmånligare, med räntan sänkt till runt 3,5 procent från nuvarande 4,5 procent och med löptiderna förlängda från nuvarande 7,5 år till minst 15 och upp till 30 år, framgick det av slutdeklarationen.

EU-topparna sade sig också välkomna Irlands och Portugals åtaganden att strikt följa sina respektive reformprogram, och lovade fortsatt stöd så länge dessa program efterlevs.

Privata banker erbjuder en omstrukturering av lånen som lättar bördan för Grekland de närmaste åren, meddelade Internationella finansorganet IIF.

"Står vid Greklands sida"
Nicolas Sarkozy sade till journalister efter mötet att eurozonens ledare är "fast beslutna" att rädda Grekland från bankrutt.

-Vi har beslutat att stötta Grekland, som en medlem av euron och eurozonen, sade han enligt AFP.

-Alla euro-länderna har bestämt att stå vid dess sida.

Nödvändigt sparpaket
De 17 euroländernas regerinschefer var tvungna att enas om ett andra grekiskt räddningspaket under dagens extrainsatta EU-möte i Bryssel.

Att Greklands enorma skuldberg måste åtgärdas var alla deltagarländerna överens om - frågan var bara hur det skulle ske.

EU-kommissionens José Manuel Barroso uppmanade inför mötet mötesdeltagarna att försöka enas.

-Tar vi inte den här frågan på allvar, kommer historien fälla en hård dom över dagens ledare, sade Barroso.

TT/SVT