EU splittrat om Libyen-sanktioner
Krav på sanktioner mot Libyen ökar i EU. Men oron är stor att sanktioner kan bli ett ekonomiskt bakslag och äventyra säkerheten för européer som är kvar i landet.
Publicerad
Frankrikes president Nicolas Sarkozy krävde på onsdagen snabba och konkreta sanktioner mot de ansvariga för våldsamheterna i Libyen. Han tänker sig reseförbud till EU, men också ekonomiska sanktioner.
På eftermiddagen diskuterades frågan av diplomater från de 27 EU-länderna i Bryssel. Redan på utrikesministrarnas möte i måndags ville bland andra Tyskland och Finland slå till med reseförbud, men de flesta länder ansåg då att tidpunkten var fel.
10.000 EU-medborgare
Runt 10.000 EU-medborgare befinner sig i Libyen och stora ansträngningar görs för att alla som vill ska kunna ta sig därifrån. De praktiska problemen är stora och EU-länderna vill inte i onödan reta upp Muammar Kadaffi. Ett av skräckscenarierna är att EU-medborgarna ska nekas det utresevisum som krävs och helt enkelt bli Kadaffis gisslan.
Det finns också ekonomiska aspekter att väga in. Visserligen kan ekonomiska sanktioner mot Libyen bli effektiva och kännbara, till exempel går 55 procent av Libyens oljeexport till EU. Men den andra sidan av myntet är att vissa EU-länder, med Italien i spetsen, är oerhört beroende av att få libysk olja, gas och investeringar.
Risk för flyktingvåg
En tredje faktor att ta hänsyn till är att Kadaffi hotat med flyktingvapnet. Sedan en tid tillbaka stoppar Libyen flyktingbåtar på väg till EU över Medelhavet, men släpper man trafiken fri befaras en enorm flyktingvåg främst till Italien och Malta.
I dagsläget är EU-länderna djupt splittrade i frågan om sanktioner och det kan därför ta tid att nå enighet. När EU nyligen beslutade om visumförbud för Vitrysslands Aleksandr Lukasjenko tog det en och en halv månad att bli överens, och nu är bilden mer komplicerad.