Euron stärkt efter räddningsplan
Trycket på Grekland och euron lättade efter euroländernas besked om att allt är klart för en eventuell räddningsaktion. Men hjälpen är inte gratis för grekerna.
Publicerad
Söndagens besked från euroländernas finansministrar om att de i år är beredda att låna 30 miljarder euro till Grekland lugnade tillfälligt ned finansmarknaderna, som varit skoningslösa mot de skuldtyngda grekerna den senaste tiden.
I räddningspaketet ingår också lån från Internationella valutafonden (IMF) på runt 15 miljarder euro.
-Det faktum att det nu hänger en brandspruta på väggen säger ingenting om sannolikheten för att den kommer att användas, sade Christoph Steegman, talesman för den tyska regeringen, till reportrar i Berlin.
Rimlig räntenivå
Grekland, som i fjol hade ett budgetunderskott på 12,9 procent av BNP och en statsskuld på 115 procent av BNP, har ännu inte bett om några pengar från EU. Men under våren måste stora summor lånas upp för att klara landets gigantiska skuldbörda. Risken finns då att hela den grekiska ekonomin sätts i brand. Dessutom kan elden sprida sig till knastertorra ekonomier som Portugal och Spanien.
En av de knivigaste frågorna har varit att hitta en räntenivå som alla kan acceptera, säger en EU-källa. Räntan får inte vara så låg att till exempel det tyska parlamentet sätter sig på tvären eller att Irland, som också kämpar med stort budgetunderskott och höga marknadsräntor, känner sig orättvist behandlat.
Måste städa upp
Den modell man nu enats kring innebär att Grekland får högre ränta än vad IMF brukar tillämpa, men lägre än om landet på egen hand skulle låna på marknaden. Innan pengarna kan betalas ut krävs ett enhälligt beslut av euroländerna.
Men för att få några lån alls måste Grekland visa att man håller fast vid de tuffa åtgärdsprogram som satts i gång. Budgetunderskottet måste ner 4 procentenheter i år och för att lyckas med det konststycket höjs skatten på bensin, tobak och alkohol, löner för statsanställda fryses, skattedisciplinen skärps, med mera, med mera.
-Det är inte en obetydlig väg framåt innan man är klar. I grund och botten måste grekerna städa upp, säger finansminister Anders Borg, som inte behöver bidra med svenska skattepengar till euroländernas räddningspaket.
TT
