Eurozonen föreslås få eget styre

Ett nytt, gemensamt styre av eurozonen och skatt på finansiella transaktioner det är två av förslagen från Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president Nicolas Sarkozy för att hantera skuldkrisen.

Publicerad 16 augusti 2011 - 19:52

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Fakta: Merkels och Sarkozys krislösning

Gemensam "regering" för euroländerna som ska hantera skuldkrisen inrättas.

Alla de 17 euroländerna ska senast i mitten av 2012 ha antagit lagar om att balans i statsbudgeten ska uppnås.

Förslag om att införa skatt på finansiella transaktioner läggs fram på EU-nivå i september.

Förslag framförda av andra som de avvisade:

EFSF, som står för Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, är enligt Merkel och Sarkozy tillräckligt stor. Marknadsbedömare har hävdat att fonden, inrättad för att ge stabilitet i euroländerna, skulle behöva bli nästan tre gånger så stor för att klara påfrestningar från Italien eller Spanien, inte bara från mindre länder som hittills, men särskilt Tyskland är emot att bidra med mer pengar.

Gemensamma statsobligationer för euroländerna är ingen lösning på skuldkrisen "i dag", anser de.

-De tyska och franska finansministrarna kommer i nästa månad att lägga fram ett gemensamt förslag för europeiska institutioner om en skatt på finansiella transaktioner, sade Sarkozy vid en presskonferens på tisdagsvällen.

Presskonferensen följde på de båda ledarnas krismöte i Paris om eurozonens skuldkris.

Ett nytt, gemensamt styre skulle ledas av den nuvarande EU-presidenten Herman Van Rompuy och ha ett mandat på två och ett halvt år. Sarkozy och Merkel sade även att europeiska ledare ska träffas två gånger per år som en del av hanteringen av skuldkrisen.

Budgetlagar
Dessutom vill Merkel och Sarkozy hålla samtliga ledare i de 17 länderna i eurozonen ansvariga för att de genomför tillräckliga åtgärder. För att lyckas med det vill Merkel och Sarkozy att länderna till 2012 ska ha antagit lagar om att balansera sina statsbudgetar.

Som väntat lät ledarna också omvärlden få veta att de anser att eurozonens räddningsfond EFSF är tillräckligt stor för att hantera krisen.

EFSF har 440 miljarder euro (drygt 4 000 miljarder kronor) i kassan. Enligt bedömare krävs det ungefär tre gånger så mycket för att rädda både Italien och Spanien. Tyskland, fondens största finansiär, har dock hittills inte velat skjuta till mer pengar.

Samtidigt avvisade Merkel och Sarkozy gemensamma statsobligationer för euroländerna, som förbundskanslern sade inte var svaret på skuldkrisen "i dag".

Tillväxten minskar
Tillväxten bromsar in i euroländerna, vilket försämrar möjligheterna att hantera skuldkrisen. Marknadshumöret har dock hållits uppe av att Europeiska centralbanken stödköper statsobligationer.

Inför kvällens krismöte spred svaga tillväxtsiffror från tunga euroländer som Tyskland och Spanien oro.

Det stod samtidigt klart att Europeiska centralbanken (ECB) i förra veckan fortsatte öka stödköpen av statsobligationer från euroländerna till rekordstora 22 miljarder euro (204 miljarder kronor). Stödköpen har dragit ned räntorna på spanska och italienska statspapper på andrahandsmarknaden och öppnade därtill för en lyckad auktion av spanska statsskuldväxlar.