Eurozonen jagar krisfondslösning
Euroländerna drar nu upp tempot i arbetet med att stärka EU:s räddningsfond. Men många frågor återstår att lösa.
Publicerad
På väg in till mötet med euroländernas finansministrar på måndagskvällen sade Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble att det inte finns något akut behov av att fatta beslut om att stärka räddningsfonden EFSF. Den skapades i våras efter att euroländerna tvingats rädda Grekland samtidigt som fler länder gick på knäna under tunga skuldberg.
Schäuble, som har EU:s största plånbok, har stöd av fler euroländer som har tryck på sig att bidra med mer pengar om fonden utökas, som EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har uppmanat medlemsländerna till.
Snabbt beslut
Ekonomiska bedömare oroar sig för att fondens 440 miljarder euro inte ska räcka om också Portugal och Spanien tvingas be om hjälp. Ungefär hälften av pengarna måste nämligen vara kvar i fonden, som säkerhet, om man inte vill förlora det höga kreditbetyg som gör det möjligt att ta upp lån billigt för krisländernas räkning.
Barroso vill ha ett snabbt beslut om en stärkt och breddad fond, helst redan på EU-toppmötet den 4 februari.
På en sen pressträff efter mötets slut gav eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker, Luxemburgs premiärminister, inga klara besked om euroländerna har samma tidsplan för sitt arbete.
-Vi kommer att accelerera vårt arbete för att kunna presentera en lösning så snabbt som möjligt, sade han och undvek varje datumexercis.
Politiskt problem
Brådskan beror på att skuldtyngda euroländer plågas av höga räntor till följd av att marknaden tappat förtroendet för dem och eurozonens förmåga att lösa sina problem.
-Den så kallade marknaden ska inte kunna ha det minsta tvivel om vår kapacitet att agera även i de mest pressade scenarier, sade ekonomikommissionär Olli Rehn.
Före eurogruppens möte pratade finansministrarna från Tyskland, Finland, Österrike, Nederländerna, Luxemburg och Frankrike ihop sig. Allihop har högsta kreditbetyg och vet att de får öppna plånboken om fonden ska utökas, vilket kan stöta på problem politiskt på hemmaplan. Därför letar de nu efter sätt att öka EFSF:s utlåningskapacitet, utan att behöva garantera mer pengar.
TT
