Landets skulder ligger i dag på nivåer som många bedömare anser vara ohållbara. Räntorna på grekiska statspapper har stigit i takt med att krisen har fördjupats och samtidigt har inte de två nödlånen från Internationella valutafonden och euroländerna på över 200 miljarder euro förbättrar situationen.

"Inte hållbart"
Marknadens förtroende är förbrukat och Grekland kan i nuläget inte låna pengar på den öppna marknaden. Robert Bergqvist anser att landet riskerar att hamna i ett läge där nya lån används till att betala räntor istället för att amortera på statsskulden.
-Det är inte hållbart, säger han.

Länder kan inte på samma sätt som företag som gått i konkurs "tas över" av en konkursförvaltare och de anställda får pengar via den statliga lönegarantin.

Att sluta att betala ut löner och pensioner skulle skapa en ohållbar och kaotiskt situation.
-Det som händer är att man tvingas ställa in betalningarna. Man kommer till ett läge där man inte kan betala tillbaka skulderna, säger Robert Bergqvist.

I ett läge där marknaden fungerar normalt amorterar länderna på en del av statsskulden. Andra delar skjuts på framtiden genom att ett land ger ut nya obligationer och får därigenom pengar att betala för de obligationer som har löpt ut.

Greklands låga kreditvärdighet gör dock att marknaden inte litar på landet och därför är det nästintill omöjligt att låna pengar på den öppna marknaden genom att ge ut nya obligationer.

Eftersom ett land inte kan gå i konkurs på samma sätt som ett företag inträffar något som på marknadsspråk kallas default. Vad som händer då är antingen att löptiden på obligationerna förlängs -"mjuk" default, eller att skulderna skrivs av - "hård default".

En "mjuk" default kan jämföras med en privatperson som har ett lån till banken som inte kan betalas av. Istället begär personen uppskov med att betala dina skulder. En "hård" default kan jämföras med en skuldsanering för privatpersoner. Det senare scenariot är vad bedömare anser vara aktuellt i Greklands fall.

– Ett land måste fortsätta att få tag i pengar. Det som brukar hända är att Internationella valutafonden träder in och ger kortfristiga lån tills skuldförhandlingarna är avklarade.

Små konsekvenser
Enligt Robert Bergqvist är det dock liten risk att Grekland på egen hand skulle fatta beslut om att ställa in betalningarna.

-Det ligger i Greklands och omvärldens intresse att det blir en lämplig strategi. Beslutet kan fattas på eget bevåg, men det hade varit provocerande.

En grekisk statskonkurs kommer enligt Bergqvist att få små eller inga konsekvenser för Sverige, eftersom den svenska utlåningen från banker och pensionsfonder är liten.

-Det kommer inte att sätt några avtryck överhuvudtaget.

Andreas Liebermann
andreas.liebermann@svt.se