Bosnien och Hercegovina är 20 år efter krigsutbrottet fortfarande ett djupt splittrat land, med stora ekonomiska problem.Vi har besökt en av de ganska få familjer som lämnat Sverige efter kriget för att åka hem igen till Bosnien.

Det ryker om kaffebryggen hemma hos Šejla Gradaščević och hennes familj.

– Nu får ni dricka svenskt kaffe i Sarajevo, säger hon och skrattar.

De kom till Sverige efter att kriget tagit slut och fick aldrig uppehållstillstånd. Familjen gömde sig i Sverige i tre år, men återvände motvilligt när sonen skulle börja skolan.

Är det något speciellt du saknar?

– Sverige. Jag saknar Sverige. Det var en fin tid för oss där. Och vi fick många väldigt fina vänner. Dem saknar jag mycket. Ja, jag saknar allt möjligt, säger hon.

Det är visserligen fred i Bosnien i dag, men den fortsatt djupa splittringen mellan de politiska grupperna i landet oroar och den etniska segregeringen har fortsatt.

Osäkerheten är dålig för ekonomin, arbetslösheten är över 40 procent, och ett EU-medlemsskap verkar allt mer fjärran i det frysta läget.

– Det är inte krig, men ändå är det inte fred. Det är en väldigt konstig situation, med en uppdelning mellan folkgrupperna – ett vi bor här och de bor där. Det finns som ingen känsla av helhet längre efter kriget. Den är bruten, säger Šejla Gradaščević.

Bilden av vad som hänt klarnar

Exakt hur många som återvänt och vart de olika folkgrupperna bosatt sig är det ingen som vet. Först i vår ska den första folk- och bostadsräkningen genomföras sedan innan kriget.

Det är delvis kontroversiellt, eftersom alla nu ska uppge modersmål och etnicitet, något som vissa inte vill definieras efter – särskilt inte efter ett krig med inslag av folkmord och etnisk rensning.

Men det blir samtidigt ett facit på vad kriget fört med sig och hur många som faktiskt återvänt hem. Vissa bedömare tror att bilden av Sarajevo som en stor smältdegel för alla folkgrupper kommer att få revideras ordentligt.

Över halva befolkningen

Över 2 miljoner bosnier, mer än hälften av landets dåvarande befolkning tvingades fly under det blodiga kriget på 90-talet. Många av dem som flydde utomlands har inte återvänt, och än i dag finns över 100 000 internflyktingar i landet som inte kan eller vill återvända hem.

Av de runt 54 000 som fick uppehållstillstånd i Sverige på 90-talet har bara 8 emigrerat igen – och alla de har inte sökt sig till Bosnien. Faktum är att det fortfarande kommer människor härifrån och söker skydd i Sverige. Få av dem får stanna.

Men även de som inte kan eller vill leva här har en stor betydelse för landets ekonomi. Bosniens diaspora står för nästan 20 procent av landets BNP, med pengarna de skickar från utlandet.

Hjälp från släkt ett måste

Utan familj kvar här har det varit svårt för nån att återvända. Šejla Gradaščević och familjen har bott trångt hos släkten i många år, men nu har båda äntligen jobb, även om lönen bara räcker till det viktigaste.

För egen del har hon ändå ett litet hopp om att allt en dag ska bli bättre.

När tror du det blir så?

– När vi får ledare som inte fyller sina fickor först, och sen tänker på Bosnien. Vi behöver ledare som tänker på Bosnien först. Då ska vi säkert alla kunna fylla våra fickor så småningom, säger Šejla Gradaščević.