Finanskrisen - en ordlista

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Inflation:
Inflationen är ett annat namn för prisökningar och kan mätas på olika sätt.

Det mått som riksbanken i dag använder kallas konsumentprisindex och är en lista på flera hundra olika varor och tjänster som Statistiska Centralbyrån löpande kollar prisutvecklingen på. Listan innehåller allt från potatismjöl till hushållens räntekostnader.

Enligt riksbankens regler ska inflationen hållas på 2 procent (+/- 1 procentenhet). För närvarande ligger inflationen på runt 4 procent, till stor del beroende på att hushållens räntekostnader ökat kraftigt och att det höga oljepriset drivit upp hushållens energikostnader.

Reporänta:
Riksbanken har flera olika sätt att styra räntenivåerna. Den viktigaste är den ränta som kallas reporänta.

Under normala förhållanden brukar reporäntan styra marknadsräntorna och i förlängningen den ränta vanliga bolånekunder får betala på sina rörliga bolån.

Ordet kommer från engelskans repurchase agreement och är enkelt uttryckt ett avtal som låter bankerna låna eller placera pengar hos riksbanken med ett avtal om att transaktionen ska gå tillbaka efter ett bestämt antal dagar. För närvarande behöver banksystemet som helhet låna.

Subprimelån:
Förenklat är det mindre lån till personer med låga eller rent av osäkra inkomster i USA.

Ofta konstruerade så att man i början får en låg ränta ? men efter ett tag höjs räntan kraftigt till nivåer långt över vad lån till personer med högre inkomster fick. När räntorna började gå upp fick många som lånat pengar svårt att betala tillbaka.

Särskilt besvärligt blev det då många lånat pengar med hänvisning till att värdet på deras bostäder skulle öka i värde.

Bolåneinstitut:
Företag som lånar ut pengar till sina kunders hus- och bostadsrättsköp. För att få in pengar lånar de i sin tur upp på pengar på finansmarkanden genom att ge ut bostadsobligationer, som under normala omständigheter är ganska trygga placeringar för t. ex en pensionsfond. (se obligation)

Investmentbank:
Det är företag som är rådgivare till företag, myndigheter, privatpersoner eller till och med länder. De hjälper till med att ge ut aktier, obligationer och andra komplicerade värdepapper och agerar även mellanhand i låneaffärer, men lånar ut själva ut pengar.

De handlar även för egen räkning och flera investmentbanker har förlorat stora egna tillgångar när valt att bland annat köpa upp värdepapper som i sitt ursprung är fordringar för bolån.

Obligation:
Är ett intyg som visar att den som har det har lånat ut pengar till exempelvis ett större företag eller staten. Vanligtvis är det giltigt under flera år och som betalning för lånet så får den som köpt obligationen ränta.

Blankning:
Det är en term för när man säljer aktier som man inte äger själv. De lånar man från ett institut eller fond. Målet är att sälja för ett högt pris och sedan köpa tillbaka aktierna för ett lägre pris och sen lämna tillbaka aktierna till ägaren. Men stiger priset på aktien så blir man istället skyldig pengar.

Blankning har nu förbjudits i flera länder men är fortfarande tillåtet i Sverige.

Riskpremie:
Är den extra betalning en investerare kräver för att t. ex låna ut pengar till en affär med hög risk.
I krisen spår anses bostadsobligationer som osäkra eftersom det är svårt att bedöma hur stora kreditförluster de kan skapa, då stiger räntan på dessa och bolåneinstituten får betala mer för att låna pengar.

Likviditet:
Är ett sätt att se hur snabbt en person eller företag har förmågan att betala tillbaka sina skulder. Enkelt uttryckt - hur mycket kontanter de har.

Om det krävs att ett företag måste sälja exempelvis flera fastigheter för att få ut rena pengar att betala så har det sämre likviditet än ett företag som har aktier att sälja då detta ofta går fortare.

Soliditet:
Hur stora tillgångar en person eller företag har totalt. För många av de banker som nu har problem är soliditeten god, men likviditeten dålig. Dvs man har tillgångar, men inte pengar att klara sina löpande kostnader.

Riksgälden:
Det är den myndighet i Sverige som ansvarar för att sköta den svenska statsskulden. Det vill säga låna eller låna ut pengar (se även statsskuldväxel)

Statsskuldväxlar:
Är det som ett land ger ut när de lånar pengar. I Sverige är det riksgälden som utfärdar dessa. Är en mycket säker placering eftersom det är statskassan som är säkerheten, samtidig är räntan ganska låg.

I krissammanhang, som vi ser nu, när bankerna inte lånar ut pengar till varandra kan staten ge ut extra statsskuldväxlar d. v. s hjälpa till genom att låna ut pengar till bankerna.