Vallokalerna öppnade i dag för första gången sedan 1993 för att invånarna ska ta ställning till ett förslag om maktdelning mellan hutuer och tutsier.

Författningsförslaget ger de styrande tutsierna, som utgör 15 procent av be- folkningen, 40-50 procent av platserna i regeringen, parlamentet och armén.

Valdagen har varit lugn, enligt nyhetsbyråerna. Hutugerillan FNL har lovat att inte störa omröstningen.

Omröstning kan påverka grannländerna
Folkomröstningen i Burundi ger hopp om att det lilla centralfrikanska landet ska bryta med sin blodiga historia av revolter, massakrer och lågintensivt inbördeskrig.

Omröstningen kan också påverka läget i grannländerna Rwanda och Kongo-Kinshasa, eftersom etniska spänningar regelbundet har spillt över gränserna i området kring de stora sjöarna.

Både Rwanda och Burundi är gamla belgiska kolonier som blev självständiga 1962. Kolonialmakten stödde sig på etablerade hierarkier där minoritetsfolket tutsi dominerade.

Hutu revolterade och tog makten
Redan 1959 revolterade majoritetsfolket hutu och övertog makten i Rwanda, avsatte kungen och mördade omkring 20.000 tutsier.

Tutsierna behöll däremot kontrollen i Burundi. Huturevolter slogs ned och följdes av massakrer på över 100.000 hutuer 1965, 1972 och 1988.

En spirande demokratisk utveckling fick ett brått slut 1993 när Burundis förste valde president - en hutu - mördades, varpå nya strider utbröt.

Extremister mördade tutsier
Året därpå bröt demokratiseringsprocessen samman i Rwanda. Hutu-extremister mördade runt en halv miljon människor innan tutsigerillan FPR invaderade landet från Uganda.

Inbördeskriget i Burundi har sedan dess krävt ca 300.000 liv, och konflikterna i Burundi och Rwanda bidrog direkt till "Afrikas första världskrig", det fleråriga inbördeskriget i Kongo-Kinshasa.

Utländska medlare har dock lyckats få de viktigaste burundiska grupperna att sluta fred och bilda en övergångsregering som styr landet sedan 2001. Bara den mest militanta hutugerillan FNL har ställt sig utanför.

Folkomröstning om kompromiss
Utdragna förhandlingar (och demokratikurser arrangerade av svenska Sida) har så småningom lett fram till den kompromiss som tre miljoner burundiska väljare fått ta ställning till i folkomröstningen.

Förslaget reglerar maktbalansen mellan hutuer och tutsier i detalj.

Trots att tutsierna bara utgör 15 procent av befolkningen garanteras de 50 procent av ministerposterna och 40 procent av platserna i parlamentets underhus. I polisen och försvaret ska 50 procent vara tutsier.

I de statliga företagen ska högst 60 procent av de anställda vara hutuer och högst 40 procent tutsier. Förslaget reserverar också 30 procent av parlamentsplatserna för kvinnor.

Hutuerna väntas stödja förslaget, men ett antal tutsipartier motsätter sig det av oro för att förlora inflytande.

Anders Fjellström/TT