Nigerias starke man, president Olusegun Obasanjo, som på 70-talet var militärdiktator, valdes till president 1999 och efterträds av sin handplockade efterträdare, den 56-årige Umaru Yar'Adua, som vann presidentvalet i april.

Men valet kantades av oegentligheter och kontroverser, och både internationella observatörer och den inhemska oppositionen menar att valet inte kan ses som verkligt demokratiskt.

Risk för våldsamheter
Och samtidigt som den nye presidenten svors in idag i Nigerias huvudstad Abuja försökte oppositionen organisera demonstrationer i Lagos, landets största stad. Men polis satte upp vägspärrar för att stoppa demonstranterna och risken för våldsamma konfrontationer är uppenbar.

-Demokrati är inte en destination utan en resa, sa Obasanjo innan han avgick. Han hävdade att Nigeria är på rätt väg, och under hans styre har lyckats minska de etniska, religiösa och geografiska motsättningar som plågat landet i decennier.

Många nigerianer håller med Obasanjo och säger att de har blivit friare sen militärerna lämnade ifrån sig makten. Men andra hävdar att inte mycket har förbättrats. Majoriteten av det oljerika Nigerias 140 miljoner människor lever i fattigdom, och de styrs av en korrumperad ekonomisk och politisk elit, med kopplingar till både den avgående presidenten.

Steg bort från militärstyre
Dessutom pågår ett väpnat uppror i Nigerdeltat i söder, där militanta grupper säger sig slåss för att lokalbefolkningen ska få en större andel av oljeinkomsterna.

I formell mening har Nigeria idag alltså tagit ännu ett steg bort från inbördeskrig och militärstyre, men frågan är om det steget också betyder att landets plågade invånare kommit närmare demokrati, rättvisa och utveckling.

Bert Sundström, Rapport