Södra Texas, området mellan jättestaden Houston och betydligt beskedligare Galveston nere vid havet, är platt som en pannkaka.

Vinden är het som från en ugn. Överallt fyra-sex-åtta-filiga motorvägar och huvudleder. En djungel av reklamskyltar.

Administrativt tillhör NASA-området staden Houston, men närmaste ort heter Clear Lake City. Bakom NASA:s höga stängsel tränar astronauter sedan tidigt 1960-tal, då anläggningen byggdes.

Det är påfallande hur mycket rymdverksamheten smittar av sig. Överallt finner man gator som heter t ex Saturn (som i månraketerna på 1960-talet), tvättfirman kallar sig ?Space Cleaners?, den stora hamburgerkedjan pryder sitt tak med en halvflygande astronautdocka.

Träning och fika
I villaområdet Bellaire bor Christer Fuglesang, astronaut från Sverige, sedan 13 år tillbaka. Sommaren är här, han har varit med familjen hemma i Sverige och firat midsommar i regnet, nu är han tillbaka för att återuppta träningen. Om några veckor är det dags för hans andra rymdflygning.

Hans dagliga arbete innebär en ungefär halvtimmes bilåkning fram och tillbaka mellan hemmet och Johnson Space Center. Han sitter ofta på fiket på andra sidan huvudleden och jobbar när det är paus.
– Mitt andra kontor, konstaterar han.

Kan flyttas fram
Exakt när flygningen sker är inte helt klart. Det första datum som angavs var 30 juli, sedan har det efterhand flyttats framåt en vecka in i augusti, och nu är det åter möjligen dags för en framflyttning.

Den rymdfärja som skulle ha lyft i mitten av juni står fortfarande på backen i Florida eftersom man upptäckt ett litet läckage, och ska nu preliminärt upp 11 juli istället. Och hur den förseningen påverkar Christers försening vet vi ännu inte.

Fuglesang blir packmästare
Men det blir samma slags uppdrag för honom nu som i december 2006: med färjan Discovery upp till internationella rymdstationen ISS. Denna gång medförs bl.a. en stor modul full med förråd för besättningar ombord på rymdstationen.

-Jag är ansvarig för att allt kommer ut ur den på rätt sätt och hamnar på rätt ställe på i ISS, titeln är ?Loadmaster?, kanske ?packmästare? på svenska, berättar Christer.

Det blir två rymdpromenader.
– Klättring är egentligen ett bättre ord, för det är vad vi gör: klättrar på utsidan av rymdstationen, säger han.

Schack i rymden
Några enskilda prylar får han ta med sig också.
– Jag ska ha med ett schackspel som jag ordnar själv, med kardborrband och allt. Ska försöka spela schack via internet med någon eller några i Sverige medan vi är uppe. Vi får se hur det går.

Christer Fuglesang arbetar "utlånad" åt NASA, hans arbetsgivare är ESA, den europeiska rymdorganisationen. Eftersom ESA självt inte har några bemannade starter hyr man in sig hos antingen amerikaner eller ryssar.

– ESA:s del av rymdstationen är grovt räknat fem procent. Det motsvarar en ESA-astronaut ombord i princip vartannat år. Chanserna att flyga är alltså begränsade, även om ESA kan köpa sig lite extra utrymme ombord, säger han.

Svåråtkomliga
Vi är här för att se hur hans träning går till inför denna gång. Det är inte lätt att komma åt astronauterna, NASA månar om dem, de är Mycket Viktiga Personer, verksamhetens upphöjda och firade ansikten utåt. Och den saken har inte ändrats sen NASA satte igång tidigt 1960-tal.

På andra sätt är NASA ändå annorlunda. Organisationen hade från starten mycket stark medvind, budgeten verkade i det närmaste obegränsad: president Kennedy hade ju lovat att USA skulle landsätta en människa på månen och få hem honom igen före 1960-talets slut.

Det gick som det skulle, men sedan sinade pengarna. Apollo-projektet avbröts i förtid, man har haft två stora olyckor med sju dödsoffer per gång, Challenger 1986 och Columbia 2003.

Gamla framgångar
Besöker man NASA:s turistanläggning finner man också snabbt att fokus ligger på gamla framgångar, de historiska månlandningarna åren 1969-72. Nutidens astronauter finns förstås också på hedersplats på väggen - under förutsättning att de deltagit en rymdfärd.

I övrigt fylls anläggningen av upprymda barn som får studsa på studsmattor, åka rutschkanor mellan rymdprylar och hälsa på utklädda "Darth Vader"-figurer som hör hemma i en helt annan amerikansk industri än NASA:s, nämligen Hollywoods filmindustri.

För Christer Fuglesang är framtiden efter flygning nr STS-128 oklar.
-Vi blir kvar här i Houston hela nästa skolår. Sedan gissar jag på att vi återvänder till Europa, säger han.

Men till exakt vad vet han ännu inte. Och just nu är hursomhelst fokus helt på det kommande uppdraget.

Thomas von Heijne